Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 1. Landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 TORP.
användes ordet bol, hvilket dock i vissa delar af landet hade en vida
förnämligare betydelse. I södra Sverige förekommer benämningen
måle, male (gen. mala, nu målen, måla); efter ordalydelsen ett
jordstycke som man mält eller utmätt. Ibland användas dessa nomina
appellativa som propria, ibland förvandlades de dertill genom tillägg
af något annat bestämmande ord, mycket ofta ligger i torpets namn
ingenting som angifver dess egenskap att vara ett sådant, utan är
benämningen hemtad från läget, den omgifvande naturens beskaffenhet
eller från tillfälliga omständigheter; stundom synes namnet vara bildadt
rent af för ro skuld. 1 Vid torpen tänker man sig åkerbruk, vid säter
och sel deremot hufvudsakligen betesmark; att dock åtminstone vid
sätern åker ibland förekom, antydes i det anm. 1 meddelade citatet.
När Sven Estridsson, den danske kronpretendenten, år 1062 hade
förlorat sjöslaget utanför mynningen af Nissan, lyckades det honom
att komma i land och till en halländsk bonde, som åtog sig att hjelpa
den okände flyktingen vidare. De skulle dock först äta och som
beredelse till måltiden två sina händer. Sven skulle just torka sig
midt på handduken, då bondhustrun ryckte den från honom, sägande:
»det är torparaktigt att väta ner hela duken» Att bete sig som en
torpare var således att visa sig sakna finare bildning. Om torparnes
eller torpkarlarnes rättsliga ställning är intet sagdt i lagarne; det säges
der allenast, att när konungens bud kommer i landet, torpkarlarne
i skogarne och på utöarna fritagas från att bära budkafle; den som
bor dem närmast får berätta dem hvad som göres å tinget. Till
hufvudgården stod naturligtvis torpet i ett visst beroende. Sålunda
hade det en viss rätt att begagna sig af byns allmänning, ehuru ej
i samma grad som bonden i byn. Torparen fick der, enligt
Östgötalagen, hemta timmer för husbehof, virke till gärdesgårdar, han fick
drifva sin boskap dit att beta och fick der rödja för rofvor och råg
samt taga tre halmar (d. v. s. skördar). Landslagarne, som gifva
närmare detaljer, förbjuda torparen att fälla ållonbärande träd, men om-
1 Några exempel på torpnamn förtjena att anföras. Hofgården på Troghvo ö, som
ligger för ett halft markland, och några torp, som äro gjorda utaf hofgården:
Tranovik, Norra Tranovik, Haga, Kärr, ett annat Kärr, Berg, Stenarsbol,
Ermundabol, Kliningsbol, Koppardal, Rödasten (1376). — Sundsmala, Tovamala, Stovaramala,
Skarpmala, Glafsaboda, Skinnaramala (1379) — en liten torpstad Rosenkruken
(vokalen i namnets näst sista stafvelse ej fullt tydlig (1448) — under Vänngarn ligga
Askerboda, Vedla, Sjörga, Viby, Pilsboda, Rafvelsboda, Bernaboda, Gottrudbake,
Humpeboda och Laggareboda (1461); Viby, der Julita cistercienserkloster först var
grundadt, hade blifvit lagdt under den betydande gården Vänngarn — gården Tuna
imed torpen Snabbatorp och Öfvertuna i södra gärdet (1492) — torpen
Hermansbol, Brynnebol och Rosendal under Myreby i Ununge socken (1489) — Österby
i Tumbo socken med två torp, Karstorp och Libeck 9(1489) — en äng, som heter
Otersäter (1394). — Sätra-lada och Säla-bod, till hvilken ej ligger fyra spanna
säd, omtalas i Vestmannalagen (hvarest dock ordet stafvas med dubbelt 1). — Dorf
och porp sammanställer Grimm med det latinska turba och skulle ordet således från
början betyda folksamling, hvilken betydelse ännu förekommer i Schweiz och
Schwaben; i Sverige har ordet således fått en betydelse, som i högsta grad afviker från
den ursprungliga. Sel förekommer i flere norrländska ortnamn. Vid Selen upphanns
Gustaf Eriksson af Dalkarlarnes utskickade. Bråten kommer af bryta (odla).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
