Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 1. Landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TORP VÄXA TILL GÄÅÄRDAR OCH BYAR. 53
tala hans rätt att i bymännens skog hemta bränsle, näfver, torf och
lera samt deltaga i slåttern af starrgräs, som, om än otjenligt till foder
för kreaturen, kunde med fördel användas till strö i fähus och stall.
Men torparen kunde stiga i graderna eller åtminstone kunde torpet
förbättras. Akerfälten vidgades, den enstaka oansenliga gården blef
större, den ena gården fick vid sin sida en till eller Pfere. Torpet
blef skattlagdt, eller som det i Östgötalagen heter, lagdt till ha och
hamna, fick då fullständiga råmärken och lösgjordes från beroendet
af odal- eller bolbyn. Det finnes många gårdar med namnet Torp
eller Torpa, som äro i sin tid vordna hufvudgårdar, på egorna till en
och annan har kyrka blifvit anlagd och socknen har i följd deraf fått
namnet Torp eller med den i gårdsnamn ofta förekommande
pluralformen Torpa; socknar med detta namn förekomma i Skåne, Ydre,
som är en skogsbygd, på Orust, på Dal, i Södermanlands vestligaste
del, der bygden torde hafva varit jämförelsevis sen, samt långt in i
Medelpad. Man kan visserligen tänka sig möjligheten, att ordet torp
stundom haft en förnämligare betydelse, men det synes mig, att denna
möjlighet ligger mera fjärran än utvecklingen af ett verkligt torp till
en gård och slutligen rent af till en by, en öfvergång som kan spåras
i flere handlingar och som till och med torde hafva förekommit ganska
tidigt, alldenstund i Bohuslän finnes till och med ett härad, som heter
Torpa härad. Detta ligger emellertid vid mellersta loppet af Göta elf,
en ganska oländig trakt, hvarest bygden sannolikt var jämförelsevis
ung, och i samma riktning syfta de ofvan antydda namnen å
socknarna, hvilka i allmänhet ligga i orter, hvarest man kan antaga att
bygden senare vunnit herravälde på bekostnad af ödemarken och
hvarest således något så oansenligt som ett torp kan under tidernas
lopp hafva blifvit medelpunkt i en hel bygd af nyare datum. Det
finnes till och med en handling, som visar, att man kunde anvisa
torpställen till plats för kyrkobyggnad. Att torpen till sist fingo icke
blott karaktär, utan äfven namn af byar, synes såväl af landslagarne,
hvarest torpen förekomma under namnet afgärdabyar, som af ganska
många urkunder, till hvilka hänvisas nedanför linien. 1 Under sådana
1 År 1369 omtalas den östligaste gården i Henrikssät er (Östergötland). — År 1352
omtalas tvenne åbor i torpet Östraboda i Söderbärke socken, Dalarne. — År 1383
omtalas fyra torp i )stergötland, som uppgifvas ligga för 1/8 och 1/1 attung,
således för mera än 1/8 attung, som utgjorde minsta besutenhet. — JR. 1411
omtalas ’vestra gården i Sölfvotorp (i Ydre), som är rätteligen halfva torpet’ samt ’en
gård i Axafaldsboda, som är en tredjedel af torpet’. — “Ödetorpet Boda, som ligger
för ett halft markland jord och således var ganska betydande (1453). — Till Myraby
Uppland (jfr föreg. s. anm.), som låg för 1 markland jord, hörde tre torp, som
sammanlagda lågo för 418 markland jord (1489). — Torpa (Östergötland) med sex åbor
låg för 814 attung. — I Öretorp (Vestergötland) omtalas den fjortonde tomten,
i fadugarden under det vigtiga fästet Öresten (1451). — Torpet Bredhammar, som
är afgärdaby af Sundby, med alla tillagor, som afgärdaby bör hafva med
odalbyn efter landslagen, hvilka tillagor äro här ofvan uppräknade (1450). — Torpet
Nya by (1480). — Torpet Finkarlaby (1481). — Torpet Boda med åker, äng, skog
och fiskeri utlejdes 1444 för så mycket det förut afkastat, nämligen en mark pen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
