Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 1. Landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 SKIFTNINGAR I FOLKMÄNGD
förhållanden kan man lätt förstå att i Norrland så många bynamn
hafva framför ordet by ett personnamn, helt visst namnet på den man,
som der på stället byggde den förste gården, hvilken, så snart kring
honom hade uppstått ett grannelag, med all rätt erhöll bynamn.
Att torpen blefvo gårdar och byar innebär en ansenlig
förändring i bygdens fördelning, som i vissa fall småningom ledde till
hvad man skulle kunna kalla en flyttning af tyngdpunkten: orter,
som vid medeltidens begynnelse hade en mindre folkmängd än andre,
i hvilka odlingen var urgammal, hafva i våra dagar vida öfvergått
dessa. En lycklig omständighet sätter oss i tillfälle att studera ett
fall, der denna förändring framträder mycket stark.
Af böter ådömda å Vestergötlands landsting skulle en del
tillfalla, som det hette, »alle män» d. v. s. fördelas på den fria
jordbrukande, åtminstone jordegande befolkningen. I en handskrift af
Vestgötalagen från slutet af 1200-talet omtalas »huru tinglott (d. v. s. dessa
bötesandelar) skiftas skall»æ. Vestergötland var deladt som den öfriga
gamla bygden i härad, men dessa voro här fördelade på åtta större
grupper, som kallades bon, hvilka voro af olika storlek. Det
ifrågavarande kapitlet omtalar, huru stor andel föll på hvart bo och hvart
härad och som andelens storlek måste hafva berott på folkmängdens,
erhålla vi en upplysning derom, huru stor bråkdel af den för oss
dessvärre okända totalsumman tillhör hvart härad. Jag meddelar här en
förteckning å alla dessa härad, till hvilka lagtexten äfven lägger
häraden på Dal, ordnade efter befolkningens täthet. Siffran vid hvart
härad angifver storleken af dess folkmängd i förhållande till
landskapets. Den andra kolumnen visar de nuvarande förhållandena. Om
vi undantaga Vadsbo härad (längst i nordost), som redan i början af
medeltiden hade en betydande folkmängd och som i sin vidsträckta
skogsbygd gaf tillfälle till bildande af ny bygd, finna vi vid jämförelse
mellan de två kolumnerna snart sagdt att de yttersta blifvit de främsta.
omkr. 1290. 1877. 1560.
I. 1. Vadsbo —– O,100. 1. (1). Vadsbo..... 64,749. 1. Vartofta....- 1,169.
II. 2. Vartofta —.... 0,083. 2. (17). Sundal m. m. 60,749. 2. Kind .- 1,079.
III. 3. Gudhem ........– 0,066. 3. (26). Nordal ... 46,554. 3. Vadsbo ..- 998.
4. Kålland - 0,066. 4. (23). Mark .- 35,778. 4. Mark ....- 954.
ningar, en fjerding smör, ett ullefett (’ullpelsen sådan den afdrages fåret och
hoprullas’, Rietz), fördsla (körning) och arfvode (= arbete) så mycket som andre
landbor göra; alltså hade torparen öfvergått till landbo, om hvars egenskaper talas
i nästa kapitel. — En hufvudgård i Tveta härad (trakten af Jönköping) med
fyra landbogårdar, hvilkas namn lyktas på torp och måla (1390). -— Gods i
Bovastaboda by, Skällviks socken, Östergötland, doneras 1383 till kyrkostad, med
tillägg att »om i bolbyn ej finnes till kyrkan välskapad stad, skall sådan tagas af de
målar jag eger der i närheten.» — På Orem i Vantörs (Brännkyrka) socken gjorde
en by år 1409 anspråk som sin afgärdaby, men anspråken tillbakavisades vid
rättegången; alltså kunde man icke alltid med lätthet skilja mellan en gammal gård
och ett f. d. torp. — Benämningen afgärdaby växlar med afgärdatorp; så kallas
t. ex. Mistelsäter år 1451.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
