Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 1. Landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER MEDELTIDEN. 55
omkr. 1290. 1877. 1560.
IV. 5. Kinne o. Kinne- 5. (20). Utlanden 33,548. 5. Utlanden - 662.
fjerding... 0,050. 6. (2). Vartofta 33,337. 6. Redväg.. 536.
6. Skåning.. 0,050. 7. (11). Kind. 32,823. 7. Gäsene. 522.
7. Ale och Bjärke 0,050. 8. (8). Flundre och 8. Gudhem 500.
8. Flundre o. Väne 0,050. Väne. 22,629. 9. Ås 465.
V. 9. Gäsene .. O0,044. 9. (5). Kinne m. m. 20,901. 10. Kinne.– 440.
VI. 10. Redväg ..- O,041. 10. (21). Kåkind . 19,866. 11. Kulling....– 418.
11. Kind .– O,041. 11. (12). Kulling.... 19,811. 12. Ale och Bjärke 398.
VII. 12. Kulling 0,037. 12. (4). Kålland...- 15,521. 13. Kålland ..- 387.
VIII. 13. Valla 0,033. 13. (6). Skåning .. 14,550. 14. Flundre o. Väne 324.
14. Vilske . 0,033. 14. (19). Barne ..- 13,328. 15. Vilske - 323.
15. Ås 0,033. 15. (15.) Ås.. 13,262. 16. Kåkind . 303.
16. Als 1 och Laske 0,033. 16. (10). Redväg . 12,581. 17. Valla.. 274.
17. Vedboo. Sundal2 0,033. 17. (9). Gäsene 12,243. 18. Barne .....- 262.
IX. 18. Åset. 0,029. 18. (7). Aleo. Bjärke 12,159. 19. Åse.. 218.
X. 19. Barne.. 0.022. 19. (3). Gudhem .11,701. 20. Viste 166.
XI. 20. Utlanden 3..... O,018. 20. (16). Als o. Laske 11,029. 21. Frökind.. 154.
XII. 21. Kåkind.. 0,016. 21. (24). Viste.... 10,048. 22. Bollebygd .. 148.
22 Frökind ....– 0,016. 22. (25). Veden ...- 8,368. 23. Veden 139.
23. Mark 0,016. 23. (18). Åse 7,964
XIII. 24. Viste .- 0,054. 24. (14). Vilske 6,950.
XIV. 25. Veden
XV. 26. Nordal 4
—- 0,009. 25. (27). Bollebygd.. 6,793.
XVI. 27. Bollebygd
0,006. 26. (13). Valla ...- 6,616.
0,002. 27. (22). Frökind . 3,501.
En blick på den tredje kolumnen, uppställd med ledning af de
uppgifter, som förekomma i Tab. C. 4 i Forssell, Sveriges inre historia
från Gustaf den förste del 1 5, är tillräcklig för att visa oss, att den
utvidgning af bygden, som den första och den andra kolumnen visa,
i en ganska betydlig grad tillkommer tiden före 1560 och att således
vår medeltids arbete i jordbrukets tjenst måste skattas ganska högt. 6
I Norrland och Finland (äfven i vissa trakter af Dalarne) hade
nyodlingsarbetet en något annan karaktär: alla mått voro större
deruppe. Man inskränkte sig der icke till gården eller byn med dess
utmark, hvars gräns icke så noga kunde bestämmas mot de vilda
trakter som voro ingens egendom — enligt Helsingelagen gäller
hemfriden så långt som horn och hofvar (d. v. s. boskapen) gå längst
bort — utan man hade afsides liggande utlägenheter (sel och fäbodar),
formodligen redan då som i nyare tid, af dubbelt slag, en på en half
eller hel mils afstånd, en annan ända in till tre mil inåt skogarne
1 Als härad omfattade Salby, Skallmeja och Träsbergs socknar i Skånings härad.
2 Till detta område torde ock få hänföras det vester om Sundal och söder om Vedbo
liggande Vardbo (Valbo) härad.
3 Östra Hisings, Säfvedals och Askims härad.
4 Hit torde vi få räkna de norr om Nordal liggande häraden Tössbo och Nordmark,
som förr räknades till Dal.
5 Dalshäraden äro icke i denna tabell uppförda, ej heller Nordmarks, ej heller Als
hårad, hvadan ej heller uppgiften om Skånings härad kan användas.
6 Jag har redan i min bok Stvenska folket under hednatiden fäst uppmärksamhet vid
den vigt för vår odlingshistoria som kapitlet om tinglottens skiftande har.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
