Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 3. Allmogens lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
124 ÅRETS TIDER.
Vi hafva följt den enskildes lif, intill dess stoftet gömdes i grafvens
djup och messorna lästes för att bereda lisa åt den till andra rymder
svunna själen. Men vilja vi verkligen sätta oss in i medeltidens lif,
gör det ej till fylles att se på de stora epokgörande tilldragelserna.
Det blir då äfven nödigt att gifva akt på det hvardagliga lifvets
förlopp, på de vexlingar, som regelbundet inträdde under hvart af de år,
som lifvet varade.
Gemensamma för vår tid och det tidehvarf vi nu studera äro de
naturförhållanden, som gifva året dess begränsning och bestämma dess
karaktär under de olika tider, i hvilka det nödvändigt sönderfaller. Af
gammalt räknade man tvänne hufvuddelar, vinter och sommar,
hvardera inledd af vinternatten (= natten före den hel. Calixti
dag, 14 oktober) och sommarnatten (= natten före den hel.
Tiburtii dag, 14 april). Under medeltiden blef det vanligt att tala om
fyra årstider, desamma som nu, och för hvardera knöts begynnelsen
vid någon viss helgondag. Två latinska minnesverser sade;:
Dat Clemens hyemem, dat Petrus ver cathedratus,
æstuat Urbanus, autumnat Bartholomeus.
Ännu under innevarande århundrade voro dessa verser kända i
vårt land under den svenska formen:
Sankt Klemens vill oss vintern gifva,
sankt Peder vill oss våren indrifva,
sommaren förer sankt Urban,
hösten sankt Symforian.
Det sist nämnda helgonet har tydligen kommit med för att bilda
rim till Urban, ty annars omtalas äfven i Sverige Bartelsmessan som
höstens begynnelsedag. Öfversatta till nutidens talesätt säga oss dessa
verser, att vintern börjar den 23 november, våren den 22 februari,
sommaren den 25 maj och hösten den 24 augusti. 1)
Gemensamma för vår tid och medeltiden voro naturligtvis äfven
de olikheter i sysselsättningar, som de olika årstiderna — framför allt
på landsbygden — med nödvändighet medföra. Men i öfrigt voro
under medeltiden vexlingarna under årets förlopp vida flere än nu,
då månaderna fortlöpa utan andra afbrott än det som vållas af
kontrasten mellan söndag och hvardagar samt det, som bildas genom
inträffandet af vissa större helger, jul, påsk och pingst, till hvilka vi
kunna lägga midsommaren, märklig, ehuru mera i naturligt än i kyrkligt
hänseende. Under medeltiden voro helgdagarne flere, hvar och en
förbunden med vissa förpligtelser, då sönderföll året i flere
afdelningar, oberoende af årstidernas vexlingar. De flere omskiftningarna
måste på den tidens menniskolif trycka en alldeles särskild prägel,
hvilken ej återfinnes i det nuvarande slägtets lif och hvilken vi
derföre måste känna, för att förstå huru de gamle lefde.
1 Apostelen Bartholomæi dag; sankt Symforians dag är den 22 augusti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
