Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 4. Arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SÅDESSLAG. 187
Vestmannalagarne, men möter oss i Upplands och de sydligarc
landskapens lagar. Råg och hvete betraktades som de nyaste sädesslagen,
de omtalas dock båda i den isländska litteraturen. Rågen odlades
allmänt i södra och mellersta Sverige samt äfven i Finland. Hvetet
deremot synes hela medeltiden igenom hafva varit ganska sällsynt; i
urkunderna från åren 1311—1347 omtalas det allenast en gång (1334, DS
3096); det förekommer i lagarne för Småland, Vestergötland,
Östergötland och Uppland, fanns äfven i Finland. Vid hr Johan Engels
begrafning år 1314 åtgingo 10 pund bröd, men allenast kornbröd (6 pund)
och rågbröd (4 pund), allsintet hvetebröd. När Olaus Magni omtalar
såningstiderna för olika sädesslag, nämner han icke hvetet.
Kornet och hafren såddes om våren; enligt Olaus Magni såddes
i Vestergötland korn i början af juni och skars vid medlet af augusti,
det var godt och sexradigt; de andra sädesslagen såddes i början af
maj. Råg och hvete såddes både höst och vår. 1
På åkrarne odlades äfven
ärter, bönor, rofvor, lin eller )
5sS
—
hör och hampa. Rofvorna ut-
gjorde den tiden en nödvän- —
: å Ss
dighetsvara, de voro potäternas
15 .3 . ; 2
föregångare. Gotlandslagen .
stadgar böter för den som ej —
odlade rofvor, äfven om han —
eljes icke hade något jord- 7
Det återstår nu allenast att == =12
när a 30 . . . a . ; - j
ämna något om jordbrukssy 118. Döshning.
stemen.
I Skåne användes, såsom redan blifvit omtaladt, ordet vång i stället
för gärde och hade der, åtminstone i vissa trakter, vångindelningen en
g ) ) 8 g
praktisk betydelse, i det man anlade tre vångar och anordnade ett
treskiftesbruk. Hvart år var en vång besådd med höstsäd, en med vår-
Fig. 11I8. Samma källa som för fig. 116.
Höstrågen kallades vinterråg. Jfr om såningstiden (midten af augusti) s. 133 anm.
2; äfven Olaus Magni säger, att vinterrågen såddes mot slutet af rötmånaden.
Om hvetets såningstid talas i den hel. Birgittas Uppenbarelser (femte boken, kap.
21): det var en gång en herre, hvars tjenare sade honom: »se din åker är arbetad
och rötterna äro uppryckta, när skall hvetet sås?» Herren svarade: »fast rötterna
åro uppryckta, återstår ännu rutten stubb, som skall sönderkrossas om våren af
regn och blåst; derföre bida med tålamod zill dess sädens tid kommer.» Att hvete
emellertid såddes äfven om hösten ses af Åbo papperskopiebok (triticum æstivale
och hyemale.) — Man sökte i Sverige undandraga sig från att gifva tionde af råg
och hvete ’såsom nya och ovanliga sädesslag, som ej från början vuxit i landet
(enligt en bulla af år 1466).
Kap. 48: hvar bonde, som har åkerbruk, lemne ett lopsland till rofåker hvart år;
folk, som ej har jordbruk, men har hus, hafve ett halft lopsland till rofåker, och
den släppe till ök, som eger jorden. Den som ej håller detta, vara saker till 3 öres
böter till socknen; den socken, som ej åtalar sådant, vare saker till 3 mark, om
det kommer till tinget. — Hampa omtalas allenast i Svealandskapens lagar, men
förekom äfven annorstädes; jfr t. ex. DS nr 2600 (Östergötland).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
