Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 4. Arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HUÜSDJUR. 191
ningar tjena. På en prestgård i Uppland funnos år 1288 4
arbetshästar (jumenta), 2 hästar, 2 oxar, 8 kor, 30 får, 8 svin, 10 grisar. En
förteckning från år 1310 upptager 6 oxar, 12 kor, 2 stutar, 4 kalfvar,
2 hästar, 20 svin, 11 getter, 4 killingar, 10 får, 2 lam och 8 gäss. Här
äro djurens antal större, men det är ock frågan om Skaradomprostens
prebendeprestgård vid Etleskog på Dal. Ännu mera fanns år 1443
på biskopsgården Tynnelsö: 9 arbetshästar, 3 bättre hästar, 19 kor, 6
oxar, 5 bognöt (= stutar?), I tjur, 5 årsgamla får, 44 andra får, 8 gäss,
51 svin. Från denna lista få vi naturligtvis icke draga några slutsatser
rörande bondens uppsättning. Denna torde sällan hafva varit så stor,
att han kunde sägas innehafva en hjord. Enligt Skånelagen bestod en
hjord af tolf nöt; tolf hästar kallades stod, tolf svin vrad.
I olika landsorter var kreatursstocken större än i andra, beroende
derpå att man i vissa delar af landet lade större vigt vid
boskapsskötseln än vid åkerbruket. Vi kunna leta oss till i hvilka trakter
detta var händelsen. I synnerhet under medeltidens senare del
uppgifves i handlingar rörande egendomars öfverlåtande från en person
till annan deras afkastning, hvilken utgick antingen i säd och något
penningar eller i smör eller, dock mindre ofta, endast i penningar.
Vi kunna taga för gifvet, att räntan erlades i säd inom de landskap,
der jordbruket var den förnämsta näringen, i smör, der man lade mera
vigt vid boskapsskötseln. Till detta senare område hörde större delen
af Kalmar län, Småland, Östergötlands skogshärad, Halland, hela
Vestergötland, Dal, Vermland, vissa trakter af Södermanland o. s. v.
Rörande djurens relativa värde lemnas oss upplysningar af vissa i
lagarna intagna taxor, af hvilka den utförligaste förekommer i
Upplandslagen. Om vi sätta värdet för späda lam, kid och grisar — 1,
voro samma djur vid ett års ålder värda 2, vid två års ålder värda 4,
vid tre års ålder värda 6, under det en qviga eller ko var värd
20, en oxe eller skjut (arbetshäst) 24 1 och en bättre häst 48.
Dessa inbördes värden voro dock icke alltid de samma. Samma lag
sätter en gås en gris och båda = 1, ett lam eller ett kid — 2, en
kalf = 4, ett föl — 8, under det Vestmannalagen sätter gås = killing
och båda =— 1, samt ger lammet och kalfven dubbelt värde. K. Magnus
Erikssons landslag sätter kalf, lam eller kid =— 1, get, får och svin
under ett år = 2, ungnöt och gammalt svin — 6. Det är naturligt, att
ett djurs köppris bestämdes af dess godhet, men det synes, som om
prisen varit temligen konstanta för alla slag af husdjur, utom för hästen,
hvilken var ett djur såväl för arbete och husbehof som för lyx och
taxerades derefter.
Böndernes boskap stod under vård af herdingen cller herden,
som, ledsagad af hjord- eller fähunden, vallade djuren borta på by-
2 De i urkunderna förekommande uppgifterna angifva dock i allmänhet en större
skilnad mellan prisen för oxen och kon (jfr s. 197).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
