Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 4. Arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
196 NÖT. osr.
en mark smör, liksom en mark kött, 3 penningar, d. v. s. i nutidens
mynt ej fullt en krona. Smörmått voro löp och ask.
Vi återgå nu till Olaus Magni. Om, säger han, Parma, Piacenza
och andre orter i Lombardiet kunna prisas för storleken, myckenheten
och godheten af deras ostar, är det visst, att de böra hysa aktning för
den skandinaviska halfön, från hvilken de härstamma, 1 och i synnerhet
för Vestergötland, ty Vestgötarne framför alla andra folk i Norden
förtjena mycket loford, emedan intet annat folk upphinner dem i konsten
att göra ost, tack vare de ymniga betena, som åstadkomma så ypperliga
stridshästar, modiga, stora och starka, samt stora och talrika kor. Också
göra de så stora ostar, att två dugtige karlar med möda bära en ost
ett litet stycke. Likväl arbetas de ej af män, utan af qvinnor, som
om sommaren samlas från granngårdarne hos den, som när
mjölktillgången är ymnig, vill göra ost. De uppvärma mjölken i stora
kittlar, i hvilka de nedlägga löpet, äfvensom, under kokningen, stycken
af soltorkad ost, och sedan hälla de ut massan i träkärl, som vanligen
äro fyrkantiga. Ingen man får, hur angelägen han än är, komma med,
ty dessa dugliga qvinnor hafva sina göromål skilda från männens, de
spinna, väfva, baka bröd, brygga öl, laga maten,
kläda och pryda barnen, bädda, hålla kläderna
i ordning, sköta lammen, kalfvarne och andra
mindre djur, under det männen sköta de tyngre
göromålen, arbeta i jorden, tröska säden, tämja
hästarne — det göra dock vanligen äfven
qvinnorna —, sköta vapnen, uppsätta gärdesgårdar
och sköta åkerbruksredskapen. Östgötarnes ostar,
.Oockså gjorda af komjölk, i en mångfald af former,
—110 berömde för sin underbara godhet, liksom
120. En qvinna som . . S . :
härnar sptör. äfven ostarne från öfre Sverige, utom
Helsingarnes och Norrmännens, hvilka äro liksom ruttna;
när de se dem fulla af maskar, så anse de dem vara bäst.
Enligt samme författare finnes den bästa nötboskapen i Vermland,
på Dal och i Vestergötland, ehuruväl den i Svealand och Finland icke
är mycket underlägsen. Att Småländingarne drefvo nötafveln så långt,
att de kunde sälja djur åt andra håll, känna vi af k. Gustafs historia.
Oxarne användes sommar och vinter till att draga vagnar, de spändes,
liksom hästar, för plogen; från sådana tjenster voro korna befriade.
Vintertiden höllos nötkreaturen inne. Var vintern sträng och lång,
så att höförrådet tog slut, fodrades de med eklöf och halm.
Sommartiden voro de anförtrodde åt herdens vård, som var skyldig att om
Fig. 120. Efter original bland hvalfmålningarna i Ösmo kyrka, Södermanland.
Slutet af 1400-talet.
1 Olaus Magni var, liksom brodern Johannes, fast öfvertygad, att de gotiska folken
och dermed äfven de germanske inbyggarne i norra Italien hade utvandrat från
Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
