Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 4. Arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
212 FASTVERKEN.
krossades. En klok man gjorde derföre i midten af februari, då isen
var som starkast, besök vid alla sina fastverken, för att se till, hvarest
några hjelpande åtgärder voro nödiga. Vid denna
tid, under de ännu långa qvällarne, sysselsatte man
sig med beredelser till sommarfisket, man tog hem
och bearbetade katisseved, band notar och nät,
skötar, lanor och mjärdar. Mot slutet af mars var
vinterfiskets tid ute; då togos de redskap, som
under detta blifvit använda, in under tak, för att
gömmas till nästa år, vinternotar, isbillar, trampor,
notslädar o. d.
Fastverkena voro af flere slag. För
fångande af ål och äfven annan fisk lade man lanor
ned i strömmen. Man valde ställen, hvarest större
stenar funnos i vattendraget, eller man byggde
stenkar, för att kunna placera de träramar, i hvilka
de knutna, håfformiga lanorna insattes. Enklare
voro katissorna, en byggnad af spjälväggar, så
anordnad att fisken, på ömse sidor af en lång
gärdesgård G lockades in i sjelfva byggnaden (A, B),
akwar omkring,
S ur hvilken han derefter ej hade så lätt att komma
S ut. Under förutsättning, att icke alle mina läsare
s8 äro förtrogne med konsten att bygga katissor, bi-
fogar jag fig. 128, dels en grundplan, hvars
linier angifva spjälväggarna, de mörka cirklarne de
dem fasthållande stolparne, som nedslagits i bottnen,
dels ett stycke af spjälväggen, med de band, som
sammanhålla densamma. Jag skulle hafva ansett
det onödigt att meddela denna figur, derest icke
i biskop Hans Brasks hushållscalendarium funnes
en föreskrift rörande katissebyggnad: »låt komma
hem (mot slutet af februari) katisseved, klyfva och
torka och så binda den (jfr fig. 128). Katisseved
skall vara 41/ aln lång, ej mer, bunden (= skärmen
eller väggen) 9 alnar, hvart tredje blad (= spjäle)
ny ved, bindes med kärrvidjor och ej med
backavidjor, hvar armen 4 alnar med två band, (sjelfva)
katissan (B) med tre band; rätta till hvar 100 vidjor
och 140 blad, ju rättare och slättare, ju bättre.»
0171. Ansenligast voro anläggningarna för laxfång-
128. Katissa. sten. Det omtalas laxkar, laxkistor, lax-
Fig. 128. Efter k. Vetenskaps Akademiens Handlingar för år 1753 pl. II.
1 Nät och not gjordes, enligt Olaus Magni, af lindbast, säf, hampa, linnetråd. De
kokades i tjära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
