Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 4. Arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FOT-, VÅDER- OCH SÅGQVARNAR. 219
utan annan verkan än att det skärptes. År 1488 beslöts, att alla
fotqvarnar skulle innan sex veckor förlupit vara bortrifna.
Qvarndammen gaf anledning till godt fiske. Vid qvarnarna göddes
med fördel svin.
När väderqvarnar började byggas i Sverige kan jag icke med
säkerhet uppgifva. År 1353 omtalas en väderqvarn id Enköping.
Väderqvarnar förekomma i k. Magnus Erikssons landslag, äfvensom tidigare, i
en handskrift af Södermannalagen, som anses vara skrifven kort efter år
1335. I ett bref af år 1330 omtalas en väderqvarn i Skåne. Att
landskapslagarne (med nyss nämnda undantag) icke nämna något om
väderqvarnar, under det man fann nödigt att tala om dem i landslagarne,
gör det i mina ögon sannolikt, att de icke kommit i bruk, åtminstone
icke i något allmänt bruk, i Sverige, förr än mot slutet af 1200-talet
eller i första början af det följande århundradet. 1
Väderqvarnar finnas afbildade hos Olaus Magni samt ännu tidigare,
på ett i Värmdö kyrka förvaradt altarskåp, förfärdigadt år 1514.
I detta sammanhang torde ock vara skäl att nämna sågqvarnar,
hvilka börja att omtalas- vid midten af 1400-talet. 2 De redskap, som
funnos i Linköpings biskopsgårds sågqvarn, uppräknas på följande sätt:
såg, filar, hållhakar, fästek ... ar(?), vefhjul, dammar(?), klinkehjul,
storhammare och skottspadar.
Under den tid, då Sverige icke egde mera än ett stånd, allmogen,
var icke handarbetet anförtrodt åt en särskild klass inom samhåället.
Det som behöfdes i huset, hvad det än månde vara, arbetades i
allmänhet inom huset. Hvar och en hade de nödvändiga insigterna i
olika slag af slöjd. Detta hindrade emellertid icke, att den som hade
bestämda anlag i en viss riktning, hängaf sig åt deras utveckling och
åstadkom inom sin art bättre saker än folk i allmänhet. En sådan
lemnade, så vidt ske kunde, andra göromål å sidan, han blef en
yrkesman och alstren af hans arbete såldes vidt och bredt, vare sig man
kom till honom för att köpa eller han sjelf eller genom ombud spridde
sina varor. Att så skedde kunna vi sluta dels deraf, att det måste så
vara i följd af de rådande förhållandena och af de olika anlagen, dels
af de berättelser vi finna i de isländska sagorna.
Under det dessa förhållanden rådde i Norden, hade i utlandet städerna,
derstädes i allmänhet gamla inrättningar, vunnit i betydelse, och i
1 Den första vattenqvarn i Frankrike uppgifves af en gammal krönika var uppförd
år 797 af en abbot i klostret St. Bertin. Väderqvarnar omtalas icke i Frankrike
före 1100-talet. Det är möjligt att, såsom af någre uppgifves. uppfinningen af
korsfararne hemfördes från Österlandet. I Normandie kallades väderqvarnarna
under 1300-talet moulins turquois. Jfr Viollet-le-Duc, Dictionnaire raisonneé de
larchitecture frangaise du XII:e au XVI:e siècle del G s. 404.
2 Styffe omtalar (Bidrag del 4 s. CXXVII) en sågqvarn från år 1466. Det har
lyckats mig att finna ett ännu tidigare omnämnande. I ett bref af år 1453 talas
nämligen om en sågqvarn och derinvid en mjölqvarn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
