Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 5. Skatterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
244 MARKLANDET,.
som tillhörde en gård. Det fanns icke gerna mera än en yttre norm,
densamma som i senare tid varit bestämmande för indelningen i
tunnland o. s. v., nämligen det geometriska måttet. Att detta varit lagdt
till grund för indelningen i markland o. s. v., framgår af sådana
uttryck som ’fem öresland och en aln jord’ (år 1366), ’tre alnar land
mindre än fyra örtugsland’ (år 1398), ’två alnar mindre än sju
örtugland’ (år 1424).
Ytmåttet är visserligen en beqväm norm, ty det kan hvart
ögonblick kontrolleras, men i ett afseende är denna norm betänklig: hvart
jordstycke af samma storlek är ingalunda alltid af samma godhet.
Detta erkännes ock i medeltidens handlingar. Så omtalas år 1409,
att ett örtugsland kan vara bättre än ett annat, så föreskrifves vid
mera än ett tillfälle, att jord, som skulle anskaffas eller gå i byte,
skulle ligga i korngill jord eller i korngill by. 1 Hade
marklandets o. s. v. storlek varit bestämd med afseende fäst vid jordens
olika produktionsförmåga, skulle naturligtvis hvart markland o. s. v.
varit lika mycket värdt. De samtida intygen om deras olika godhet
aflägga således ett ojäfaktigt vittnesbörd, att för jordens indelning i
markland följde man en annan regel och denna måste, efter nyss
anförda uttryck, hafva sökts i de geometriska måtten. Deri låg en
orättvisa, det är sannt, men äfven en indelning på grund af jordens olika
godhet, derest denna kunnat med vederbörlig noggrannhet uppskattas,
hade icke på längden gifvit någon borgen för full rättvisa, ty till måttet
och jordens beskaffenhet kommer en tredje ej mindre vigtig factor, som
är på förhand fullkomligt oberäknelig, nämligen det sätt, på hvilket
jorden brukas.
I en handling af år 1325 omtalas, att bönderne i Åkerbo (Åkers)
skeppslag i Uppland, med anledning af en utlyst lidgärd, uppgifvit
erkebiskopens gård Tuna till tre markland, att en nämnd af tolf
personer besvurit riktigheten af denna uppskattning, men att vid en
sedermera företagen undersökning så uppgift som d befunnits falska,
hvadan drotseten hr Knut Jonsson, hvilken personligen hade infunnit
sig, fällde å konungens vägnar den dom, att jorden skulle ’såsom af
gammalt beräknas till tolf öresland’ d. v. s. till jämnt hälften af hvad
bönderna hade uppgifvit. Liksom så mycket annat gifver denna dom
vid handen, att indelningen i markland o. s. v. icke utgick från jordens
godhet, utan från något annat, som under århundradena icke
förändrades. Vi kunna nämligen vara förvissade, att å erkebiskopens
gård jorden blifvit så väl skött som tidens insigter i landhushållning
medgåfvo, och det är troligt, att bönderna, harmsne öfver att i följd
häraf se sin jord och sina skördar vara sämre, lyssnat, som det i
dombrefvet heter ’till andre illvilliges eggelser och öfvertalning’ och upp-
1 T. ex. i handlingar af åren 1385 och 1434. I ett bref af år 1352 omtalas iv
solidi terre in villa competenti vulgariter [d. v. s. på svenska] dicta korngilda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
