Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 5. Skatterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
246 BOL.
Det synes mig otvifvelaktigt att hr Lamprecht underskattar den
betydelse af värdeenhet, som i Frankrike tillkom mansi. Sjelf citerar
han följande uttryck ’en vingård, som var värd en mansus’ och
hänvisar till omkring tio liknande yttranden i urkunder. I hela det
frankiska riket, säger Jacob Grimm, tjenade under 800-talet mansi till
rättesnöre för beskattningen, och anför han exempel som visa, att när
en gärd var pålagd, utgick den med ett visst belopp för hvar mansus,
hvarvid beloppets storlek vexlade allteftersom egaren var fri eller ofri.
Det tyska ordet hufe, som småningom blef liktydigt med mansus —
i början betydde det förra jorden i motsats till det senare, som
betecknade bostadsplatsen — hade äfven en bestämd storlek. 2 Exempel,
som framhålla hos mansus karaktären af ett bestämdt jordmått,
förekommo äfven i Du Canges Glossarium.
Äfven i Danmark hade bolet eller mansus ett bestämdt mått.
»Redan tidigt, säger Steenstrup, 3 förstod man i östra Danmark med
bol ett jordstycke af bestämd storlek och qvalitet. Till och med under
1100-talet synes ett bol på Fyn hafva varit ett fast värdemått, ty
Knutsbrödernes jordar uppgifvas i ett bref af erkebiskop Absalon år 1180
’enligt värdering svara mot ett antal af trettio bol. Af Lålandslistan
i k. Valdemars jordebok finna vi, att ett bol hade ett visst antal öre
i skyld.4 Det kan icke vara tvifvel underkastadt, att bolet här
omfattar ett bestämdt antal mark eller öre i skyld, men huru många?
Efter all rimlighet hade bolet på Låland samma storlek som på Seland,
der det var 8 öre eller en mark i skyld. — — I en handling af den
11 november 1335, som omtalar skiftning och delning af några
jordagods, talas om ’en mansus d. ä. en marks skyld i Ullerthæ’, ’i
Massøu en half marks skyld d. ä. en half mansus.’ För alla Selands
härad finnas uppgifter, att bolet var lika med 8 öres skyld.
Jordeboken gör sjelf uppmärksam på;l ett undantag, då det heter om byn
Arløsetorp i Flekkebjergs härad: ’märk, att här räknas tolf öre jord
för ett bol.’ 5 Sorö klosters gåfvobok gifver enahanda upplysningar.»
Utan tvifvel voro de skånska bolen af samma slag.
I Danmark bestämdes jordens skattläggning i synnerhet efter
utsädet. »Det talas, säger Steenstrup, 6 om mark säd och om mark penningar
och båda hafva som underafdelningar 8 ören, 24 örtugar och 288 denarer
1 Deutsche Rechtsalterthümer s. 538.
2 Det talas t. ex. om hoba plena eller pleniter emensa. I Rheingau, Lahngau och
Lobdengau omfattade en hufe 30 morgen, på andra ställen var siffran en annan.
Grimm, anf. arb. s. 535.
3 Studier over kong Valdemars Jordebog s. 54 f.
4 Det heter der: Rokælund x boel ii oris minus, Thoræby viii bool et census iii
orarum o. s. v.
5 För den följande framställningens skuld ber jag att få fästa läsarens synnerliga
appmärksamhet på detta undantagsfall.
6 Studier s. 53.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
