Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 5. Skatterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BOL. 247
eller penningar. 1 På grund häraf måste man antaga, såsom professor
Paludan-Müller på ett vackert och afgörande sätt utvecklat (Om kong
Valdemars Jordebog s. 232), att det verkligen funnits en tid, då
sädespriset stod så lågt, att skäppan (solidus), det enda kubiska sädesmått
man kände, gällde en penning, och riktigheten af detta antagande
stadfästes af Skånelagen, som bestämmer, att brandstod skulle utgå med
en penning eller en skäppa bjugg. Det finnes dessutom en historisk
tradition, att på k. Erik eiegods tid kostade en skäppa korn blott en
penning. Den jord, i hvilken man sådde en mark korn [= 288
skäppor], fick helt naturligt namnet en mark (terra unius marce in censu)
och här uppstå samma underafdelningar. Man talar om mark-, öre-,
örtugs- och penningeskyld. Jorden har således icke öfvertagit mark-
och örebeteckningen från myntet, utan myntet har lånat sina namn
åt kornmåttet och från detta har det, eftersom man gick ut från
utsädet, öfvergått till jordens skyldsättning.» 2
Vi finna i norra Sverige full motsvarighet till dessa danska
förhållanden; jag menar det gamla Sverige, i norr om Skåne. Som
uppgifterna s. 242 visa, omtalades äfven i vissa delar af södra Sverige bol och
att dessa varit likställda med de danska kunna vi sluta t. ex. af de
uppgifter, som förekomma i biskop Hans Brasks papperscodex, rörande
Linköpings biskopsstols egendomar på Öland. Det heter t. ex. s. 195:
»Bredesäter plägade vara tre bol och nu äro de öde, ty Otto rut sålde
bort stugan af sankt Peters gods i vestergården, och går nu deraf 3
mark svenska, och plägade fordom gå af hvart markabol 5 öre 14
penningar, 4 skäppor korn och 6 mark smör» Alltså bol — markabol.
Det heter vidare s. 196 rörande Skedestada: »af hvart bol gå två mark
gunniska och ligger hvartdera för ett markbol.»
I Sverige finna vi äfven bevis för att jorden mättes efter utsädet.
Så omtalas ett bref af år 1330 ’om åker, som rymmer fyra skäppor’
samt ’en åker i hvilken sås fyra skäppor’, det talas (t. ex. år 1334)
om jord, som ’tager 3 tön i sådd’3 o. s. v. Med ledning af sådana
uppgifter få vi ock tolka spanneland såsom betecknande land, hvari
sås så och så många spann. Riktigheten af denna tolkning framgår
af uppgifter i biskops Brasks papperscodex. 4
1 Efter 12 penningar på örtugen. I större delen af Sverige räknades på örtugen
allenast 8 penningar, hvilket gör 192 på marken.
2 »I södra Seland och på de i söder derom liggande öarna nämnas ofta pund och
skäppa i stället för mark och öre: in Lalandia in Batiisby terras xliv talentorum
in semine — två gårdar i Væthæby på Låland af 12 pund land — tre skäppe-
land» o. s. v.
Ager iv modiorum capax — ager, in quo iv modii seminantur — egendom, qui
capit iii thyn in semine. — Om attungens förhållande till utsädet se i det följande.
4 Der förekomma dock äfven sådana uppgifter som ’4 spanneland, hvaraf gå 4 spann’,
2 spanneland, hvaraf gå 2 spann’. Man skulle deraf kunna känna sig frestad att
anse utsädet och afraden hafva haft samma mått, men att detta åtminstone icke
varit det vanliga framgår af flere uppgifter, t. ex. en åker, der 3 tön sås och
afraden är 10 spann.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
