Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 5. Skatterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
248 BOL. GÅRD.
Huruvida bolen i Finland voro af samma slag som i södra Sverige
vägar jag icke säga, då några i detta afseende upplysande urkunder
icke kommit till min kunskap. Tillsammans med mark- och örebol
o. s. v. torde vi deremot med trygghet kunna hänföra öre-,
örtugaskipan i östra Östergötland. Öfverensstämmelse i detta afseende
mellan Danmark och södra Sverige torde bero på urgammal
gemenskap i sed. Att tala om ett från Danmark utgånget inflytande 1 synes
mig mindre lämpligt, då man just i fråga om jordens indelning och
skattläggning synes hafva varit synnerligen obenägen att från annat
håll hemta nya seder.
Hr Styffe sammanställer (jfr sid. 242) skattemarker jord i Finland
och markköp jord. Jag befarar, att denna sammanställning är oriktig,
att man i stället mellan de två uttrycken måste göra en bestämd skilnad.
Det visar sig nämligen af tidens handlingar, att markaköpet betalades
med en mark — år 1430 köptes 8 markaköp jord för 8 mark
penningar, år 1431 köptes 60 markaköp jord med 60 mark penningar —
under det att samtidigt (år 1431) såldes en markskatt jord för 5 mark
penningar.
Löpabol förekommo i sådana trakter, der afraden erlades i smör,
ty löp är ett smörmått. Här bestämdes således namnet efter
afkastningen.
Under det jordenamnen sålunda oftast visa sig, äfven när de
förefalla vara af helt allmän natur, likväl vara bestämda af fasta mått, synes
det inom vidsträckta delar af Sverige förekommande namnet gård
sakna all måttbestämning. Vi torde dock vara berättigade att antaga
att ’gården’ var på något sätt närmare bestämd, ehuru denna
bestämning aldrig omtalas på grund deraf att man nöjde sig med att i hvart.
fall omtala gårdens afkastning. I Vestergötland o. s. v. hade gårdarne,
såsom än i dag, egna namn. Pilagården i Hasleds kyrkoby omtalas —
för att anföra ett exempel — i ett bref af år 1411.
De germanska, folken använde gerna vid fördelningen af enheter
och vid andra bestämmelser vissa tal, som på grund af den betydelse
de i flerfaldiga afseenden uppenbarligen egt, ofta kallas heliga. Ett
sådant tal var åttan. Nyss nämndes, att marken delades i åtta delar,
kallade ören, och denna vigtenhetens indelning tillämpades inom flere
områden. Man dividerade gerna med två och fick derigenom halfvor,
fjerdedelar och åttondedelar, men vid dem stannade man. På detta sätt
indelades i Uppland skeppslagen, denna indelning tillämpades i
Svealagarne på byarne. Den första urkund om utskrifning af krigsfolk,
som till vår tid bevarats (af år 1452) bestämmer, att åtta bönder skulle
sända en af sig i fält. Likvisst är det allenast inom ett visst område
1 Så gör hr Styffe i sitt inträdestal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
