Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 5. Skatterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SETTING. 263
Settingens betydelse är omtvistad. Botin skref ordet under den
fullkomligt oberättigade formen sättning. Den senaste förklaringen
härleder ordet sætung från verbet ’sæta’ (= jämka, förlika) och
förklaras namnets uppkomst sålunda: under den senare medeltiden hade
man för en del utlagor infört årlig skattläggning eller taxering, hvarvid
enheten, som var en helbesutenhet eller som man i 17:de seklet skulle
sagt ett helt mantal, kallades sætung eller setting. Troligen var det
den i femtonde seklets början införda skatteförenklingen, som gifvit
de skattskyldige sjelfve anledning att införa detta sätt att jämka
skatterna, hvarföre ock alla förordningar derom saknas. 1
Jag tror, att härledningen från sæta är oriktig. Setting har, såsom
professor Bergfalk säger, stått i förhållande till gärd, och detta
förhållande måste hafva varit ett talförhållande. Det kan icke gerna
bero på en tillfällighet, att så ofta sex settingar omtalas som gående
på gärden, ja prof. Bergfalk har funnit endast ett fall, der gärd och
setting på en gång nämnas och en annan siffra än sex uppgifves. 2
Setting betyder säkerligen intet annat än sjetting (d. v. s. sjettedel),
i hvilken form ordet äfven förekommer. Gärden var fördelad i
sjettingar, d. v. s. erlades till lika belopp af sex bönder, och skulle desse
bönder vara fullsutne, derföre vexla uttrycken i hvar gärd sex
settingar’ och ’i hvar gärd sex bönder’, derföre kan det sägas att i hvar
setting äro två markland, att ’en fullsuten skattebonde kallas en hel
setting’ (Småland) och att ’en bonde kallas en setting’ (Vestergötland).
Som i bestämmandet af settingen ingingo två element, mantalet och
den fulla. besutenheten, var fältet öppet för inträdande af
undantagsfall. Den fulla besutenheten, såsom något fixt, fick gerna öfverhanden 3
och följden deraf blef att i senare räkenskaper från k. Gustaf I:s tid
sammanfalla icke settings- och mantalen. Som icke alla bönder hade
erforderligt mått af jord, måste ibland två slås samman för att
erlägga en full setting. 4
Som den efter settingar utgående gärden erlades häradsvis och
antalet fullt besutne bönder inom ett härad ingalunda alltid kunde
jämt delas med sex, måste ibland öfverskott uppstå. Också heter det
t. ex. att i Norrbo härad äro 131 gärd, i Håbo härad är 9 gärder och
211 setting.
1 Styffe, Bidrag, del 4, s. CXLII.
2 Om svenska jordens beskattning s. 74. — I de s. 262 anm. 1 angifna fallen, då
olika antal deltagare i gärden omtalas, användes icke ordet setting. — Ett annat
undantagsfall, dock ej lika starkt utprägladt, omtalas i Styffes Bidrag del 4, s.
CXLII, anm. 3.
Hur besutenheten särskildt betonades och settingen derigenom blef ett jordmått,
synes t. ex. af det bref af år 1496, genom hvilket hr Sten Sture i utbyte mot
skattejord i Häringe lemnar bönderne så mycket jord, att de af henne skulle
årligen göra kronan 21 setting eller lika mycket som de gjort för sin jord i Häringe.
Styffe, Bidrag, nyss anf. ställe. Häraf förklaras äfven uttrycket hela eller fulla
skattebönder (Undervisning s. 65 och 107).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
