Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 5. Skatterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NÄSSKATT. ÄTTEGÄLD 265
— trädde den gamla, mindre gifvande nässkatten i bakgrunden, och
försvann slutligen helt och hållet. 1
En skatt finnes, hvars namn möjligen antyder ett sammanhang
med den personliga utskylden — jag menar den inom Uppland,
Vestmanland och Södermanland 2 förekommande ättegälden, i medeltidens
svenska uppträdande under flere varierande former (ættar-, ættær-,
attær-, ætto-gæld). Som första led af sammansättningen framställer sig
för tanken naturligast ordet ätt (gen. ättar). Derest mellan den gamla
näfgälden och denna skatt ett sammanhang funnits, måste man antaga,
att den förra icke erlades af hvar person, utan för hvart hushåll. Dock
medgifves, att ordet ätt som namn på hushållet förefaller ganska eget.
I Uppland utgick ättegälden, enligt Upplandslagen, med 30 mark
för hvart hundare, med 10 mark för hvart skeppslag och det tillägges
att denna skatt utgick efter mantalet. Mellan den gamla näfgälden och
ättegälden, derest de stodo i sammanhang, måste således den
olikheten hafva uppstått, att då den skattegifvande enheten för den förra
var individen (eller hushållet), hvarigenom skattens belopp blef olika
för hvart härad, beroende på dettas storlek, var för ättegälden häradet
skattegifvande enhet, och fick inom häradet hushållet eller individen
betala sin qvot af den för alla härad till samma belopp fixerade summan.
På samma sätt utgick på 1530-talet den på Öland förekommande
skatten ’mantalspenningar’ — ordets betydelse påminner onekligen om
näfgälden — med ett fast belopp för häradet. 3
Det nyss nämnda beloppet för ättegälden framskymtar i 1530-talets
skatter. Så erlade, enligt den ofta anförda undervisningen om rikets
ränta, Ryds skeppslag 9 “mark 7 öre 2 örtug 6 pgr d. v. s. allenast 2
penningar mindre än 10 mark, Trögds härad 28 mark 21 öre, Åsunda
härad 25 mark, Lagunda härad 29 mark 5 öre l örtug 6 pgr —
således i alla tre fallen inemot 30 mark; Torstuna härad gaf jämnt 30
mark, under det Färentuna ger den väldiga summan af 6975 mark.
Huru stor ättegäld utgick från häraden i Vest- och Södermanland är
ej kändt, icke ens om för hvart härad var bestämd en viss summa. 4
Liksom i Danmark, så ock inom vissa delar af Sverige ansågs
ledung böra utgå hvart år eller ock viss stadgad ersättning.
Småningom inträdde fredligare förhållanden, men det minskade behofvet
medförde icke något upphäfvande af den gamla skyldigheten:
ersättningen för utecblifven ledung erlades och blef sålunda en ordinarie
1 I ctt bref af år 1526 omtalas ’nebbeskatt’, men denna synes hafva varit cn afgift
till kyrkan. Arfvidsson, Handlingar del 2.
2 Denna skatt omtalas i Upplands- och Vestmanlandslagarne; för Södermanland se
t. ex. skattelängderna i Styffes Bidrag del 1.
Undervisning om rikets ränta s. 96 f.: 16 mark i Åkerbo, Förbo, Runstens, Myklaby
och Slätbo härad; undantag bildas af Gräsgårds och Algutsrums härad.
I de s. 2140 omtalade räkenskaperna för Nyköpings län år ättegälden öfverallt
sammanslagen med tingvitet och beloppet varierar i hög grad i de olika häraden.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
