- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Första delen /
266

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 5. Skatterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

266 SKEPPSVIST. LEDUNGSLAME.

skatt — när krigstjenst till sjös verkligen behöfdes, fick den i
sammanhang dermed stående bevillningen karaktär af extra gärd och såsom
sådan skola vi framdeles betrakta henne.

Den skatt, som ursprungligen var en aflösning af ledungen,
behöll i Uppland och Södermanland sitt ursprungliga namn skipvist, 1
men kallades i Vestmanland och det till Östgöta lagsaga hörande
området, äfvensom på Öland, ledungslame; detta senare namn antogs
äfven på Gotland, så snart denna skattetitel infördes 2 på denna ö. I
den äldre tiden utgafs nämligen der, liksom annorstädes, ingen skatt
som ersättning för uteblifven ledung.

I Upplands- och Vestmannalagarne redogöres för skeppsvistens
belopp och sättet för hennes gäldande. Förhållandena voro något olika
i de båda landskapen.

Laga ledung är fyra skepp af hundaret, heter det i
Upplandslagen, under det den senare Vestmannalagen säger, att laga ledung
är två skepp. 3 Den för Vestmanland uppgifna siffran stadfästes af ett
k. Albrekts bref af år 1387, genom hvilket han under vissa
förutsättningar fritager Norrbo härad från utrustandet af det ena af dess
två häradssnäckor. När ledung icke utgick, erlades skatt, som i
Uppland kallades rätt och slätt ledung, i Vestmanland ledung eller
ledungslame och utgick i fyra skeppsvister. Den första utgick i säd, i båda
landskapen 8 pund 8 spann (= 72 spann) för hvar hamna. Den andra
också i säd, i Uppland 6 pund 6 spann (= 54 spann), i Vestmanland
5 pund 5 spann (= 45 spann). Den tredje utgick med penningar, 40
mark för hvart skepp 4, alltså i Uppland 160 mark på hundaret, i Vest-

1 Mindre ofta användes namnformen ’skipvistakost’, t. ex. i ett bref af år 1387:
exhibicio nostra dicta skipvistakost.

2 Gutarne hade af gammalt, när konungen så befallte, utrustat sju snäckor eller löst
sig derifrån. År 1285 förpligtades de att årligen utöfver den traktatmessigt
bestämda tributen erlägga ledungslame. I ersättning skulle de vara fritagne från
utrustande af härskepp, så vida det icke var fråga om att strida mot hedningar,
under hvilket namn för öfrigt äfven de grekisk-katolske Ryssarne inbegrepos. Jfr
DS nr 815.

3 Upplandslagens konungabalk kap. 10, den senare Vestmannalagens konungabalk
kap. 7. Professor Schlyter anser, att i dessa kapitel ordet skepp betyder
skeppsvist och att man således icke i de ofvan anförda föreskrifterna får se en uppgift
om antalet skepp, som skulle utrustas af hundarena. Denna uppfattning kan jag
dock icke för min del finna berättigad; jfr t. ex. ofvan anförda uppgift om Norrbo
hundares två hundaressnäckor. Min uppfattning öfverensstämmer således med hr
Styffes; se hans Skandinavien under unionstiden s. 98, hvarest äfven anföres bevis
för att Tjust af gammalt utrustat mera än två snäckor. Antalet har således varit
olika i olika landskap.

4 ?I hvart skip’. Äfven här antager professor Schlyter ’skip’ betyda skipvist och
kommer således till helt olika resultat. Mig synes det sannolikt att i hvart skip’
bör öfversättas med i d. v. s. till eller för hvart skepp, under det i hvar
skeppsvist’ skulle heta ’i hwari eller hwariæ skipvist’; jfr uttrycken i samma stadgande
’i hampnu hwariæ’ (eller hvari), i fyrsto skipwist’, ’i andri skipwist’. För ett
Vestmanlands härad skulle de två penningeskeppsvisterna, hvardera erlagd för två
skepp, uppgå till en summa af 160 mark. Det är vanskligt att kontrollera de af
lagarne bestämda beloppen med uppbördslängderna från 1530-talet, alldenstund dessa
oftast icke göra skilnad mellan de olika skattetitlarne, hvarjämte storleken af de
olika slagen af skatteartiklar vexlar, antagligen på grund af en genom vanan stadgad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 4 11:11:13 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/1/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free