Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 5. Skatterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
288 TIONDE.
områden utan ersättning vårdas i hospitalet. Denna anordning
stadfästes af k. Magnus ladulås år 1280, af k. Magnus Eriksson år 1354. 1
Sedan bondens rätt att behålla en del af tionden blifvit upphäfd, 2
lemnades en tredjedel af det hela i prestgården och resten fördes till
ett invid kyrkan uppfördt förrådshus (kyrkoherberget), hvarest
sedermera fördelningen vidtogs. En del prester hade icke visat synnerlig
noggrannhet vid denna tiondeuppbörd, hvilket från stiftsstyrelsernas
sida beifrades, t. ex. af biskop Nils Hermansson i Linköping. 3 På
andra ställen sköttes mottagandet med stor noggrannhet. I Åbo stift
var det sed, enligt ett bref af år 1369, att folket gaf mat åt dem, som
mottogo tionden, samt foder åt fem deras hästar: de, som hunnit få
sin tionde uppmätt före middagen, bjödo på middag, de som kommo
senare, bjödo på qväll. Genom erkebiskop Nils Ragvaldssons stadgar
(inemot midten af 1400-talet) tillförsäkrades kyrkoherden och
kyrkovärdarne arfvode för deras besvär med tiondens mottagande: de senare
mätte säden, den förre antecknade de gifvandes namn och sädens
myckenhet. Så mycket vigtigare var denna kontroll, som den, hvilken
försummat att gifva tionde, uteslöts från nattvarden och fick ej kristen
begrafning. 4
Äfven erlades s. k. qvicktionde d. v. s. lefvande tionde, tionde
af husdjursuppsättningen. Enligt öfverenskommelsen med Helsingarne
af år 1297 skulle till församlingens kyrkoherde lemnas hvart tionde
lam, kid, kalf, gris; derest man icke hade tio kalfvar, fick man i
stället lemna 1 mark smör, hade man allenast tre lam eller kid, gaf
man en half mark smör, hade man fem, en mark, hade man åtta,
halfannan mark. En fåle löstes med två tredjedels aln lärft. I Jämtland
gaf man enligt brefvet af år 1303 för hvar ko och för hvar femte get
en mark eller två marker smör. 5
Vidare utsträcktes tionden äfven till fiskets och jagtens byten,
särkildt inpräglas ofta skyldigheten att gifva tionde af själfångsten.
Enligt Helsingelagen (kyrkobalken kap. 7) fick presten ensam
qvicktionde och smörmåle (smörtionde), liksom af foglar, däggdjur och små
fiskar, af elg och björn en bog; biskopen fick hvar 15 lax, hvart 15
sillpund (sådan synes åtminstone meningen vara) samt i samma
förhållande af själ och gråskinn. När Öningarne voro på storfiske, hade
presten rätt att kräfva en val sill af hvart nätpar, så länge fisket
pågick; kräfde han icke, då fick han efteråt ersättning i penningar (bref
af år 1346).
1 Enligt en handling i B. E. Hildebrands afskriftssamling. Af fattigtionde togs någon
gång anslag till kyrkobyggnad eller till särskilda gåfvor såsom till
predikarebröderne i Skeninge. DS nr 445 och 1051.
2 Reuterdahl, Statuta synodalia, s. 68.
3 Den del af tionden, som stannade hos bonden, skulle af honom tröskas; till lön fick
han behålla halmen.
4 Reuterdahl, Statuta synodalia, s. 162, 138. DS nr 471.
5 På Gotland gafs icke qvicktionde. I England förekomma spår af honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
