Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
324 STÅÄDERNA VID MEDELTIDENS BÖRJAN.
Arboga, Nyköping, Norr- och Söderköping, Tumatorp i Skåne med dess
förplats Simmershamn o. s. v.
Inne i landet, der de stora vattnen, den tidens mest anlitade
kommunikationsleder, fattades, möttes man för att handla å någon ort, som
låg på gränsen mellan två eller flere bygder, helst mellan härad, som
under medeltiden voro helheter af vida större betydelse än nu. Det
ursprungliga Uppsala låg på en punkt, der fyra härad (Vaksala,
Bälinge, Norunda och Ulleråkers) stöta samman, vid Linköping mötas
tre härad (Åkerbo, Hanekind och Björkekind), vid Skeninge likaledes
tre (Bobergs, Aska och Göstrings), vid Skara två (Kåkinds och Valla),
vid Falköping tre (Gudhems, Vilske och Vartofta). Åfven flere af de
vid åmynningar eller sjön anlagda städerna ligga mellan tvänne härad,
t. ex. Enköping, Sigtuna, Strängnäs, Nyköping, Norrköping,
Söderköping.
Om de förhållanden, som rådde i våra städer vid medeltidens
begynnelse, känna vi så godt som intet. Egilssagan omtalar, att Lund
var omgifvet af en trämur. Om Skara under Olof Skötkonungs tid
finnas några ord i k. Olof den heliges saga. Den isländske skalden
Sighvat och hans följeslagar redo in i köpstaden i Skara och färdades
fram genom gatan till Ragnvald jarls gård. Då qvad Sighvat följande visa:
Ut månde enkor [qvinnor] titta,
ädla qvinnor, att skåda
röken [dammet] när vi hastigt rida
Ragnvalds by igenom.
Skyndom hårdt, att ur huset
hugstor qvinna inne
hästens lopp må höra
hastigt fram mot gården.
Det synes, som om nyfikenhet ej fattats i våra äldsta städer.
Liksom Ragnvald jarl, bodde i Skara Vestgötalagmannen Emund,
känd genom sin baksluga ordvexling med Olof Skötkonung.
På den ursprungliga ståndpunkten förblefvo de svenska städerna
ända till den senare delen af 1100-talet, då en omtänksam regering
begagnade de hjelpmedel till en skyndsammare utveckling, som en
förbindelse med de tyska städerna erbjöd. En tysk krönika berättar,
att hertig Henrik lejonet år 1159 — således medan k. Erik den helige
ännu lefde — hade sökt knyta handelsförbindelser mellan Sverige och
Lübeck. Under k. Knut Erikssons tid slöts i detta syfte en traktat,
om hvilken en antydan förekommer i ett bref af den yngre Birger
jarl. 1 Som sjelfva traktaten är förlorad, sväfva vi i okunnighet om
dess bestämmelser, liksom vi i öfrigt sakna uppgifter om detaljerna
af den hvälfning, som bekantskapen med de tyska förhållandena
åvägabragte i det svenska stadsväsendet.
1 Rydberg, Sveriges traktater del 1, s. 99.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
