Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VILLA FORENSIS OCH CIVITAS. 325
Ordet stad har i medeltidens latin olika former, som synas antyda
en viss rangskilnad mellan städerna; vi finna nämligen dels villa
forensis, dels civitas. Inbyggarne i den förra hette villani, i den senare
cives. Någon skarpt utpräglad skilnad mellan villæ forenses och
civitates har dock i vårt land knappast bibehållit sig, i fall en sådan, hvilket
synes mig sannolikt, från början funnits; äfven i andra land är det
svårt att mellan det ena och andra slaget uppdraga en skarp
gränsskilnad. Professor Odhner förnekar, att i Sverige någon skilnad är att
göra mellan de två uttrycken, 1 men han synes mig deri gå väl långt.
I k. Magni handelsprivilegier för Gutarne af år 1276 talas om deras
rätt att komma till civitates och ville, till hvilket senare ord vi få tänka
oss biordet forenses lagdt. Visserligen brukades under medeltiden
pleonastiska uttryck, men då orden i andra land hade en något
skiljaktig betydelse, synes mig deras upprepade begagnande i det nämnda
brefvet snarast antyda, att man i Sverige var medveten om någon
skilnad.
Så mycket är alldeles tydligt att, om än uttrycken villani och cives
ofta begagnas om hvarandra, utan att vi kunna under det ena eller det
andra lägga någon särskild mening, är det vissa städer, som icke gerna
kunna förekomma under namnet villæ forenses, andra för hvilka detta
namn är det vanliga, om icke det enda använda. En villa forensis var
i allmänhet oansenligare än en civitas. Inbyggarne i Enköping kallas
år 1250 cives och vi kunna på grund deraf antaga, att staden, om
ordasätten i brefvet (DS nr 376) gifvit anledning dertill, skulle hafva
erhållit benämningen civitas. Deremot kallas det under hela medeltiden
oansenliga Vestervik år 1275 villa forensis, och under samma
benämning omtalas den anläggning, som biskop Henrik i Linköping ämnade
göra å sin egendom Berga i Finveden och som af k. Magnus år 1279
icke allenast godkändes, utan ock öfverlemnades till Linköpings
biskopsstol att besittas ’med full rätt’. Hästholmen, vid foten af Omberget,
omtalas ock som en villa forensis samt hade i början af 1300-talet
(DS nr 1765) eget sigill. På samma sätt talar k. Kristofer år 1322
om sin nya villa Broktorp i Halland (den senare staden Halmstad). I
privilegier för Torsharg (Torshälla) af år 1317 kallas denna ort en
villa och det talas fortfarande om ville och civitates, men någon skilnad
i förmoner mellan de ena och de andra kan icke upptäckas; den
olikhet, som ursprungligen torde hafva funnits, måste således småningom
hafva försvunnit.
Villa forensis är en ort med forum d. v. s. torg och med rätt till
torghandel. Samma rätt hade naturligtvis äfven civitates och måste
skilnaden mellan de två således ligga i något öfverskott af rätt, som
tillkom de senare. Steenstrup antager, att de senare voro i besittning
af en af regeringen stadfäst stadsrätt, under det de förre hade på egen
1 Bidrag till svenska städernas och borgareståndets historia före 1633, s. 16.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
