Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
326 STÄDERNA OCH LANDSBYGDEN.
hand inrättat sig som köpingar och som sådana erhållit hjelp genom
privilegier. 1 Möjligen skall framtiden kunna gifva en bättre förklaring.
Såsom i främsta rummet handelsplatser framträda sålunda städerna
och derföre kallades så mången af dem köping, med eller utan
förskjutande af något särskiljande ord. Hvar stad hade en eller flere
årsmarknader, till hvilka flockar af menniskor kommo från när och
fjärran. Ju mera städerna under fortsatt utveckling förlorade den i
början ännu qvardröjande gemenskapen i sed med landsbygdens
befolkning och ju mera stadsborne blefvo oförmögne att genom eget
arbete frambringa de för lifvets uppehälle nödvändigaste varorna, desto
mera framträdde behofvet af torgdagar, å hvilka landmannens
produkter falbjödos på stadens torg. Boskapsskötsel idkades dock temligen
länge af stadsborne. Som vi snart skola se betade kor å Stockholms
norra malm. Jönköpings borgare fingo, enligt k. Magni påbud af år
1288, rätt till bete å grannbyarnes mark, dock skulle de för året
erlägga en penning för hvart nöt; svin, får och annan småfänad fick
beta utan ersättning, så vida de icke gjorde något ohägn. Afgiften
höjdes år 1383 till 4 penningar. Hertig Knut Porse förordnar i
Halmstads privilegier af år 1327, att borgarne skola hafva fri fägång för
deras boskap på den sidan af ån, der de förut haft sådan.
Till förmon för städerna vidtog regeringen vid olika tider åtgärder
för att till dem förlägga all handel. För dessa åtgärder skall jag lemna
närmare upplysningar i ett följande kapitel.
I städerna bodde således köpmän. Tidigt, så snart förbindelser
med Tyskland blifvit knutna till upphjelpande af de svenska städerna,
inflyttade till dem tyske köpmän, hvilkas börd förrådes af deras namn.
Som prof anföres här nedan några, hemtade ur Stockholms jordebok
för en tidig del af 1400-talet. 2 Några af dessa tillnamn buros sam-
[J
1 Studier s. 129. Om andra försök att förklara skilnaden se der s. 128. Keysers
antagande att civitas betecknade allenast biskopsstäder finner icke bekräftelse i de
svenska förhållandena, liksom ej heller i de danska.
2 Henrik van Achym, Johan van der Asche, Cort Barderwik, Johan von der Beken,
Hans von Bekman, Evert van der Berge, Bertold van Berk, Johan Bismark, Nils
Blankensten, Klaus Bokolt, Wiliam Bolfard, Hans Boye, Hans von dem Brile,
Henrik Brunswik, Klaus Brasche, Hans Bröel, Albert Bülow, Arnd van Bummelen,
Matias Bynting, Hans von Bæken, Hans Callendorp, Lydeke Cloet, Willam, Didrik
och Lubbert Cortenhorst, Peter Kruse, Herman von Damen, Hans Sambrink kallad
Degnerd, Henrik Dingstede, Kristofer van Dunsen, Ludvig Durschede, Hans Dökel,
Henrik Döring, Matias Endewal, Lasse Finke, Reyneke Finkenberg, Arnd Flaming,
Jöns Fridank, Hejne Frome, Arnd Gere, Werner Gest, Alf Greverade, Hinse Grote,
Werner Göbel, Bertil van Hagen, Jakob von Hafven, Peter Halle, Laurens Hesse,
Matias Heise, Hans Hoppener, Hans Horn, Hans Horst, Henrik van Husen, Henrik
Kerkhoff, Tideman Kerken, Hans Kusel, Hans Kutze, Hans Kölner, Matias Leppyn,
Henrik Libbenhusen, Lindenow, Albrekt von Lynen, Klaus och Engleka Lörenberg,
Matias Makerland, Klas Massow, Jurien Meyborgh, Alf van der Misten, Laurens
Mor, Hans och Willam Nagel, Henrik van Mölen, Jakob van Mönster, Tideke
Nyenborg, Ficke van der Oldenstad, Jordan Pleskow, Nils Pral, Peter Priwalk,
Anders van Ralen, Herman Rembeke, Rinkenrad, Kort Rogge, Kort von Rinen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
