Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
382 STADSBÖCKERNA.
såsom beteckning för en söndag, på följande barbariska sätt:
qwasamoniti genitha.
Namnet antyder, att hans förnämsta uppgift var att skrifva, och
hans konst skulle i främsta rummet egnas stadens böcker. När det
talas endast om stadens bok torde dermed menas den äfven s. k.
tänkeboken, motsvarande vår tids protokoll, i hvilka inskrefvos de
ärenden, som förehades i rådets sammanträden. Ur denna bok infördes
sedermera, när bokföringen gjordes fullständig, allt som rörde
jordegendom i staden, reglerande af förmögenheten mellan makar o. d. i
en särskild bok, som kallades jordeboken. Slutligen funnos äfven
särskilda böcker för en del af stadens uppbörd och utgift, d. s. k.
skotteböckerna. 1 Så snart andra skrifter af officiel natur skulle
utfärdas (handlingar, skrån o. d.) måste äfven stadsskrifvaren göra tjenst.
För Stockholm finnas bevarade två jordeböcker omfattande
perioden 1420—1497, två skotteböcker, omfattande åren 1501—1509 samt
1516—1524, en tänkebok, skrifven af Olaus Petri under åren 1524—
1529. 2 För Kalmar finnes en tänkebok, som innehåller några
anteckningar från åren 1381 och 1384 (på plattyska) samt sammanhängande
anteckningar för åren 1402—1490, först på latin, från 1421 på svenska.
För Arboga finnes i behåll tänkeboken från 1451 och till medeltidens
slut, för Jönköping från 1456. Professor Odhner omtalar äfven en
tänkebok för Norrköping från början af 1400-talet. 3
Stadsskrifvaren hade att föra skotteboken. Han hade äfven, efter
stadslagen, att deltaga i uppbörden. Åtminstone på några ställen hade
man till den kista, i hvilken förvarades stadsboken, stadens signet och
privilegier, tre nycklar, och var då alltid en anförtrodd åt skrifvaren. 4
Han var sålunda en högt betrodd person och ungefärligen jämngod
med rådmännen. 5 Han uppbar årslön (i början af 1500-talet 50 mark)
och hade många tillfällen till sportler. Någon gång hade han ett af
staden aflönadt biträde.
Ju längre tillbaka vi gå, desto sannolikare var det, att
stadskrifvaren skulle vara lika hemmastadd i tyska som i svenska. Under
1520-talet synes förhållandet hafva förändrats, ty då fann man sig nödsakad
i Stockholm att antaga en tysk skrifvare, hvilken gjordes fri från skott
1 Förhållandet mellan de olika böckerna har varit missförstådt (jfr t. ex. Odhner s.
54), emedan man utan urskilning kallat Stockholms stads böcker från medeltiden
tänkeböcker. Det äldsta bandet, omfattande åren 1420—1474, kallas visserligen
å första sidan ’stadsbok’, men inuti erhåller det ofta det specielare namnet
jordebok’ (t. ex. min upplaga s. 260), liksom i jordeboken bestämdt uppgifves, att hon
skrefs ut ur tänkeboken.
2 Om de många stadsböcker som Stockholm förlorat sedan utgången af förra
århundradet, jfr lektor Murbergs uppsatser i k. Vitterhets Historie och
Antiqvitets Akademiens Handlingar.
3 Äf dessa böcker har jag genomgått de för Stockholm, Arboga och Jönköping.
4 Jfr Schlyters upplaga af stadslagen konungsbalken kap. 3 A anm. 18. kap. 38
anm. n och o.
5 Jfr stadslagen konungsbalk kap. 12 (§ 2, 3).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
