Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
386 TJENSTE- OCH FÖRTROENDEMÄN.
ensamme vid sådan förrättning. Om fjerdingsmännen säger stadslagen
(byggningabalken kap. 22 § 5): »hvar stad skall skiftas i fyra
fjerdingar och i hvar fjerding skall stadgas hvart år, då rådmän skola
väljas, två hufvudmän, så att, när eld varder lös, skola sex af dessa
åtta och åtminstone en man af hvar gård i de tre fjerdingar, der de
sex äro, komma med yxa, ämbar, stege och käxe (brandhake) för att
släcka elden om de orka, och folket, som bor i den fjerde delen skall
med sina två hufvudmän hjelpa sitt gods undan elden. Härvid är
framdeles att märka, att de sex och deras allmoge skola af gårdarne
närmast elden eller hvar de bäst komma åt kasta kull så mycket som
behöfves och hvar skall efter sin förmåga släcka och hjelpa, att elden
icke kommer längre; dessa gårdar skall den allmogen, som det ej brann
för, åter uppbygga lika goda som de förut voro, och skall dervid såväl
den, för hvilken det kastades ned, som den för hvilken det stod qvar,
bidraga och gifve den mera som mera har efter marktal, och gifve lika
ut den, som ingen gård har i staden, som den hvilken har gård.»
Fjerdingshöfdingarne, hvilka funnos redan före införandet af stadslagen
(jfr föreg. sida anm. 2), skulle äfven jämte borgmästare och råd fyra
gånger om året granska brandredskapen. Detta deras uppdrag var i
andra städer upplåtet åt brandskådare. Fraktherrar omtalas i
Stockholms stads privilegium af år 1529; de hade att upptaga skepps- och
hamnumgälder samt att anordna skeppsfrakter. Broskådarnes nytta är
tydlig i synnerhet i de städer, som hade ett långsträckt hamnområde;
deras vexlande namn antyder, att deras uppdrag icke inskränkte sig
till blotta besigtigandet. Bomslutarne i Stockholm skulle vaka öfver
de bomar i den staden omgifvande pålningen, genom hvilkas öppnande
man kunde bereda fartygen tillfälle att lägga sig på insidan af
pålraderna, hvarest de voro bättre skyddade såväl mot elementen som
mot menniskors illvilja. Enligt stadslagen skulle alltid finnas två
byggmästare, utan hvilkas tillkallande ingen fick rifva eller bygga ett
hus. Det synes dock, som om icke alla städer haft byggmästare i denna
mening. När i Arboga jordebok någon gång omtalas byggmästare,
synas de haft till uppgift att vaka öfver de för stadens säkerhet nödiga
befästningsarbetena. 1
I vissa fall nämndes utomordentliga kommissioner. Särskildt i
Arboga synes man hafva haft förkärlek för sådana. Der skulle tolf
personer gå omkring och panta efter skatten, der skulle tolf anordna
de trupper, som skulle af staden sändas ut i örlig eller, som det den
tiden hette, ’i min herres resa’, der skulle tolf se till om en byggnad
var rätt byggd, der skulle en kommission gå att ransaka stadens grop,
om han var gill eller ej. Der skulle tolf gå om byn att skåda
vårdtunnor och olaga eldstäder — det är möjligt att jag har glömt anföra
något fall.
1 Bugomestare för stadens byggning kring om staden (år 1463).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
