Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
392 SKATTER TILL KONUNGEN.
fall, som jag funnit i tidens handlingar, äro tillräckligt betecknande.
Genom ett bref af år 1403 fritages Örebro stad från alla skjutsfärder
utom för konungen, drottningen eller deras ombud — alltså hade
städerna skjutsskyldighet. Också omtalas i Jönköpings tänkebok (år 1460)
’en man i hvar fjerding att gå efter skjutshästar. Söderköpings
borgare voro fritagne från ’den ledung, som göres långväges’ — alltså
hade städerna ledungsskyldighet. Efter hvilka grunder denna utgjordes
kan jag icke uppgifva, ehuru krigsfolk från städerna ofta omtalas. Så
mycket synes framgå af uppgifterna, att borgarnes egen
tjenstskyldighet i örlig icke sträckte sig längre än till försvaret af den egna
staden och att ledungspligten i stället fullgjordes af sollenärer, legda
trupper, hvilkas antal oftare torde hafva bestämts efter stadens villighet
att hjelpa än efter en nu okänd lags stadganden.
Uppbörden af den för kronan bestämda skatten besörjdes af fogden.
Det årliga beloppet af skatten måste hafva varit bestämdt i
förhållande till stadens betydenhet och bör man således af städernas skatter
kunna sluta till deras storlek. Dervid få vi dock icke förgäta, att den
en gång bestämda skatten sällan ändrades, hvadan skatten icke är en
fullt säker mätare af stadens storlek annat än för den tid då beloppet
bestämdes. Någon fingervisning lemna dock dessa siffror.
År 1530 erlades följande stadsskatter. För jämförelsens skull
bifogar jag de nuvarande innevånaretalen. Sammanställningen visar,
huru starka omhvälfningar egt rum inom detta område.
Stockholm, Kalmar och Lödöse omtalas såsom fria från skatt.
För Öregrund, Östhammar, Ekesjö, Vimmerby, Hjo och flerc finska
städer uppgifves ingen skatt. Trosa, Nyköping, Vestervik och Viborg
voro bortförlänade. De återstående gruppera sig på följande sätt:
1. ÅbO Mark 300. 22,967. 2.
2. Uppsala - » 200. 15,808. 4.
3. Arboga- » 150. 3,624. 11.
4. Vesterås —- » 100. 5,973. 8.
5. Raumo .- » 80. 3,442. 12.
6. Söderköping . » 75. 1,736. 20.
7. Enköping– » 663. 2,495. 17.
8. Strängnäs.- » 60. 1,630. 21.
15. Örebro —- » » 11,406. 6.
10. Gefle » 45. 18,910. 3.
11. Linköping —- » 3731. 8,791. 7.
12. Vadstena- » » 2,372. 19.
13. Jönköping- » » 15,683. 5.
114. Skara- » » 3,059. 15.
1 Forssell, Sveriges inre historia från Gustaf den förste del 2, s. 87. Jfr den förut
citerade Undervisning i rikets ränta s. 10 f., hvarest beloppen äro angifna i
svenska mark. danska mark (som förhöllo sig till de svenska som 4: 3) och
jern. Jönköpings skatt uppgifves under år 1456, Arboga år 1461, Raumo år
1476 till samma belopp som år 18530.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
