Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
RÄKENSKAPER. 399
utan redovisades hvar uppbörd för sig och bokfördes för sig de
utgifter, som gjordes af denna uppbörd. Ibland kunde man icke afbida
den vanliga redovisningstiden, utan anmälte sig borgmästaren i
skotthuset för att på förhand uppbära tillgängliga summor, och redovisas
derefter för de utgifter, som bestriddes af hvarje sådan summa. Ett
af de mest karakteristiska exempel på tidens sätt att sköta stadens
penningeförvaltning lemnas af följande anteckning i Jönköpings
tänkebok för år 1463. En man, som hade slagit ihjäl en annan, fick derför
betala i böter 20 mark och omedelbart efter anteckningen derom lemnas
redogörelse för användandet af dessa penningar, som synas hafva kommit
i stadens ega i en lycklig stund. Jäppe bysven anmälte sin begäran att
få ut något af sin lön, och han erhöll 15 mark, en annan följde hans
exempel och fick 8 mark; resten användes ad usum regis, för konungens
behof, för inköp af nötkreatur, en kopparkittel o. s. v.
Det är lätt att förstå, att under sådana förhållanden måste stadens
räkenskaper se ganska egendomliga ut. Se här ett exempel, taget ur
redovisningen för användandet af 1507 års uppbörd. 1
Samma dag gafs af samma skottpenningar, som borgmästarne hrr Erik
Jönsson och Peder Slatte hade annammat, åt Olof Hansson på hans kämneri
60 mark.
Samma dag förnöjdes hr Anders Svensson med 467/8 mark, som han hade
utlagt för staden; dermed är staden honom intet skyldig. — — —
Samma dag förnöjdes Jöns Jönsson med 10 mark, som han hade utlagt i
stadens resa till Vesterås och i stadens byggning. — — —
Samma dag förnöjdes Peder Månsson med 1 mark för 6 tolfter pilar.
Samma dag förnöjdes Erland skräddarens hustru på sin [hus]bondes kämneri
20 mark på räkenskap.
Samma dag Per Månsson 40 mark till stadens inköp.
Samma dag förnöjdes Helmik på sin årslön 30 mark; ännu honom 2
mark för hans skrifveri. — — —
Måndagen näst före Erik (= 15 maj 1508) utgifvits till Anders i Igelsta
för pålar 712 mark och 2 öre.
Lördagen näst efter Erik konung och martyr (= 20 maj) gafs Thomas
åkare 12 mark för sten, som kom till tornet och vingen. — —
Sankt Peders och Pavals afton (= 28 juni) förnöjdes pulvermakaren (=
krutmakaren) med 5 mark, som han till akters var året tillförne (d. v. s. som
han hade att fordra sedan föregående år).. — —
Sankt Bartholomei afton (= 23 augusti) gafs Jon murmästare för norra
tornet 12 mark och en kanna öl för täckning, 7 öre för ölet.
Tisdagen näst 11000 jumfrurs dag (= 24 oktober) gafs Lasse grofsmed
10 mark på räkenskap.
Samma dag 18 öre för två tunnor öl, som skänktes borgmästarne från
Kalmar. — —
Torsdagen näst förr dominicam iudica i fastan (= 22 mars 1509)
uppbar Helmik 8 mark, 5 mark i sin lön och 3 mark för sin oxe.
Någon gång fanns vid utgiftsårets slut en liten behållning, ibland
måste man låna af offentliga stiftelser eller enskilda. Särdeles illa
1 Stockholms skottebok del 1 s. 272 †4f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
