Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
400 STÄDERNAS SKATTER I TYSKLAND.
stäldt var det i slutet af år 1507. »Lördagen näst före Thomas apostelns
dag (= 18 december) ransakade borgmästarne hr Anders Svensson
och hr Jöns Gudmundsson i stadens gömmor efter penningar, i
närvara af hr Peder Slatte, Anders Olsson, Peder Månsson, Lasse
Nilsson, Per Björnsson, Lasse Kuse och Lasse Vestgöte. Då fanns i
stadens kista en rosennobel, två ungerska gyllen, tre rhenska gyllen
och fyra hornska gyllen, hvilka alla tillhopa Anders Olsson köpte för
18 mark. Deraf förnöjde han Per Månsson på stadens vägnar 15 mark
och en annan 3 mark. Likaledes togo de ock ut af Jöns
Amundssons ask 9 mark, som borgmästarne behöllo till stadens behof.
Likaledes togs ur unge Per Björnssons kämnersask silfver, som
skattades och såldes för 20 öre, de kommo till stadens behof; Per sjelf
köpte. Likaledes funnos tre guldringar i borgmästarens kista. Två
såldes för 5 mark till Per Björnsson, som han betalade bort å stadens
vägnar; en guldring såldes till Lasse Nilsson för 314 mark, hvilka han
förvisades att bortbetala å stadens vägnar. Likaledes såldes till Lasse
Vestgöte en borda för 31/2 mark.» 1
Allt vittnar, huru man ännu i penningeaffärer handlade på god tro.
För jämförelses skull må några ord nämnas om de tyska städernas
skatter, med ledning af de undersökningar, som blifvit utförda af Karl
Zeumer. 2
Först inemot 1200 förekomma i urkunderna ordentliga stadsskatter.
Tidigare gåfvos i biskopsstaden utomordentliga skatter för konungens
gård och här, hvilka lemnades biskopen som bidrag till hans utgifter
för rikets tjenst, I sammanhang med borgerskapets försök att frigöra
sig från lokalherrarnes makt och i stället komma i ett direkt
förhållande till riksstyrelsen, började seden uppkomma att lemna dessa
utomordentliga gärder direkte till konungen. Under förra hälften af
1200-talet äskades ordinarie skatter af några biskopsstäder och de flesta
kongliga städer direkte till riksregeringen. Det var Rudolf af
Habsburg som reglerade dessa förhållanden, hvilka förut voro i hög grad
vacklande, och under hans tid finnas många exempel på ett fast
skattebelopp, som staden var skyldig att årligen gifva. Derutöfver kräfde
han extra ordinarie skatter och sökte dervid träffa direkt de enskildes
förmögenhet, men detta försök rönte energiskt motstånd af städerna,
som funno det vara för sig fördelaktigarce att gifva en viss summa för
staden. Så länge det tyska riket varade, förblef seden att af staden
kräfva en årlig skatt och, liksom hos oss, bibehölls skatten under
långliga tider vid samma belopp; ja, staden Dünkelsbühl, som redan under
Rudolf af Habsburg erlade 200 pfund penningar, bibehölls för alltid
med samma belopp. Den nytta regeringen i början hade af dessa
1 Stockholms skottebok del 1 s. 236.
2 Die deutschen Städtesteuern, insbesondere die städtischen Reichssteuern im 12.
und 13. Jahrhundert.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
