Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STÄDERNAS SKATTER I TYSKLAND. 401
skatter, försvann småningom, ju mera det blef sed att som pant
eller gåfva bortlemna den ena och den andra af stadens årsskatter.
Så snart riket nöjde sig med en bestämd summa af staden, hade
stadens råd fria händer med fördelandet af skattebördan å borgarne
samt äfven med uppbörden. Frie från skatter voro de andlige och
riddaren; samma förmon eftersträfvades ofta af dem, som bodde å kyrkans
jord, m. fl. Som här äfven uppbörden af konungens skatt tillkom
rådet och dess ombud, i Augsburg t. ex.
tre skottmästare, inför hvilka hvarje bor- ;
gare var skyldig, att med ed styrka
storleken af sin förmögenhet —, var skilnaden
i uppbördssätt ej så stor som den i Sveriges
städer var mellan konungens och stadens
skatt. Rådet uppbar det belopp, som för
hvar gång blifvit faststäldt: sedan det
konungen tillkom blifvit afdraget, behölls l s.
resten för stadens egna bchof.
Under vanliga förhållanden fick i de
tyska städerna uppbörds- och
räkenskapsväsendet ett mera kompliceradt skick, som
kräfde en mera genomgripande
organisation. Särskildt upplysande äro i detta fall
förhållandena i Basel. 1 Der var det, såsom
annorstädes i Tyskland, rådet, som hade
ledningen af stadens finansförvaltning, och
utan att dervid vara underkastadt den
ringaste kontroll från menighetens sida
— ett nytt intyg om rådets större
myndighet i Tyskland än i Norden. Vidare
fanns ett utskott, ’de sju, som hade under
sig stadens kassa, uppburo omedelbart eller nunl:
medelbart inkomsten samt besörjde, efter 11.
rådets anvisning, utgifterna. De samman- 14
trädde hvar lördag och införde i en bok —
hi IA
., Alj 7
veckans debet och credit. ’De sju’ om- A IIIIII TUEI
byttes fyra gånger om året, vid qvatember. =—
— Se.s
dagarne och aflade dervid de afgående
räkenskap för sin förvaltning. ’De sju, som
tjenstgjorde vid finansårets slut (midsommartiden), hade derutöfver
skyldighet att afgifva en årsräkning. Ytterligare förekom ett annat utskott,
de tretton, som ombyttes en gång om året och synes hafva till upp-
163. Rolandsstoden i Bremen.
Fig. 163. Tecknad efter fotografi.
1 2 . 7.: 2: . p . - - -
Schönberg, Finanzverhältnisse der Stadt Basel im NIV. und XT. Jahrhundert —
antagligen den mest utförda finanshistoria för de tyska medeltidsstäderna.
Hildebrand, Sveriges Medeltid 1. 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
