Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
408 STOCKHOLMS NORRA MALM.
för godt skydd åt en belägrande fiende och kunde derföre icke tålas,
och blef denna del under örlogstider ofta befäst, eftersom man från
höjden kunde både observera och beskjuta slottet och den norra brons
porttorn.
Ställa vi oss på denna framskjutande åsdel och blicka oss
omkring, hafva vi på höger hand helt nära vattnet den hel. Klaras kloster,
hvarest i stadens allra första tid ett hospital låg. Klostret, hvars
inbyggare måste lefva i ro och trygghet, var omslutet af en mur. Att
döma efter titelplanchen hade klostret till bakgrund en skogsdunge.
Längre bort åt samma sida ligger ön Liderne med stora togelslagerior
(den nuvarande Kungsholmen) samt mellan henne och fastlandet en
liten holme, som i den nuvarande staden, sedan vattnet blifvit fyldt,
så att endast en smal ränna återstår, representeras af qvarteren norra
och södra Blekholmen (mellan Bryggaregatan och Gamla
Kungsholmsbrogatan). Åt venster se vi mellan åsen och saltsjön den åt aposteln
Jakob d. ä. vigda kyrkan 1 och bakom oss hafva vi sankt Jörans
hospital, 2 hvars eländiga, af spetälska lidande sjuka med sina träskramlor
hålla de vägfarande på afstånd. Marken nedanför åsens sidor är
fördelad i fyrsidiga lotter, genom stängsel skilda från hvarandra, från bergets
fot och från de få öfver malmen framlöpande ’allmänningsgatorna.
Tomterna, af vexlande storlek, 3 användes för olika ändamål. Här funnos
kål-, örta- och äpplegårdar, der betade boskap å grönskande gräsmattor.
Husen voro ej stora eller dyrbara. Många menniskor bodde icke
härute och alla boningarna voro icke ämnade att ständigt begagnas; här
hade t. ex. mången storman ett härberge, i hvilket han tog in, då
allmänna eller enskilda angelägenheter kräfde hans närvara i
hufvudstaden. Synnerligen beqväma voro de tomter, som sträckte sig ned
till vattnet, alldenstund de kunde förses med bryggor, så att man hade
vid ankomst och affärd så litet besvär som möjligt. 4
Stiga vi utför branten och följa någon af vägarne, den som gick
från klostret eller den östra landsvägen, komma vi till den s. k. sand-
1 Denna fanns redan på 1320-talet.
2 Vanligen uppgifves, att detta i början af 1400-talet stiftade hospital legat
ungefär på dcen plats, der nu Johannes kyrka står. Det har icke lyckats mig
att i medeltidens handlingar finna några bestämda uppgifter om läget.
3 Följande uppgifter om tomters mått äro på måfå tagna ur jordeböckerna:
längd ned till sjön, förutom pålarna i denna, 40, bredd 16 — längd från
allmänningen (— gatan) ned i sjön 79, bredd vid gatan 14, vid sjön 15 — bredd
vid åsen 55, från åsen ned till gatan 100, bredd nedtill 393 — längd 75, bredd
ofvantill 26, nedantill 18 — längd 95, bredd 21 — längd 63 förutom pålverket
i sjön, bfedd 20 — längd 52, bredd 50 — längd från sjön till gatan 41, bredd
15 — längd 24, bredd 12 — längd 64, bredd vid gatan 14, bredd ofvan vid
berget 9 — allt alnar.
4 År 1328 hyrde erkebiskop Olof en tomt mot hyra af 1 öre penningar årligen.
År 1331 hyrde Södermanlands lagman hr Lars Ulfsson en tomt till
bebyggande, för sin och sin frus lifstid. År 1332 hyrde hr Greger Magnusson en
tomt samt en fem alnars bro, der hans skepp kunde lägga till. År 1443 hyrde
en borgare i Stockholm för Sin och sin hustrus lifstid en tomt, å hvilken han
fick hålla två kor, hvilka skulle vara under samma frid och hägnad som klostrets
egen boskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
