Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STOCKHOLM INOM BROARNA. 411
medelpunkten för det administrativa och judiciela lifvet. Om
rådhusets utseende under denna tid saknas alla upplysningar; vi veta
endast, att det måste framför något fönster hafva egt ett utsprång,
burspråket, 1 samt att det måste hafva haft trånga lokaler, alldenstund
vid de tillfällen, då menigheten sammankallades, man regelbundet valde
en annan lokal (sankt Gortruds eller sankt Katarinas gilleshus). Äfven
i det yttre var rådhuset trångt beläget, ty i rad med detsamma lågo
enskildas hus. Stadens torg, kalladt det stora torget, torde emellertid
hafva erbjudit en ganska prydlig anblick med de många rikt
dekorerade gaflarna. Något harmoniskt helt fanns det dock icke här, ty
äfven vid denna stadens förnämsta plats funnos så sent som år 1489
trähus. Torget torde hafva varit inkräktadt af stånd; i den smala gata,
som nu kallas Trångsund, hade fruktmångelskorna plats. Öfver det Tolk,
som rörde sig å torget, reste sig varnande kåken (fig. 174), vid hvilken
förbrytare utställdes till åskådande eller ’miste huden’ för risslag. Dess
plats angifves af namnet på den gränd, som mynnade ut i dess närhet.
Denna inre stad bestod af fa. men temligen stora qyarter. Från
Stortorget ledde de förnämsta gatorna åt olika håll. Åt öster gick
köpmannagatan, hvarest flere af de rikaste borgarne bodde, åt soder
svartbrödra- och skomakaregatorna. Att dessa voro pulsådrorna
för det dagliga lifvet kunna vi sluta deraf, att vid dem lågo de
förnämsta gillehusen. Skomakaregatan måste hafva fått sitt namn deraf,
att i början skomakarnes bostäder och verkstäder varit samlade vid
densamma, men åtminstone under 1400-talet bodde månge skomakare
annorstädes, under det månge, som icke voro skomakare, bodde vid
deras gata. Från köpmannagatan gick fram mot svartbrödernas kloster,
i stadens södra del, en gata, som ock hade namn, till och med flere,
ty hon hette en tid myntmästaregatan, emedan hon gick förbi
mynthuset, men oftare själagårdsgatan, efter själagården, en här
anlagd from stiftelse. 2 En senare tid har förvrängt namnet till det
genom gatans läge meningslösa Skärgårdsgatan. Ännu finnes i det
inre af staden en namngifven gata, nämligen den, från
själagårdsgatan till svartbrödra- och skomakarogatorna ledande
kinhästagatan. Öfriga gator angifvas genom boskrifning af deras läge, t. ex.
’gränden bak kopmannagatan, ’gatan inom mur”.
Fromma stiftelser, till hvilka vi äfven kunna räkna gillena,
saknades således icke inom staden. Den vigtigaste af dem var det nyss
nämnda svartbrödernas celler dominikanernes kloster, anlagdt af k. Magnus
Eriksson, för hvilket stadens ursprungliga södra torn fick gifva vika.
Förmodligen hade man, med anledning af stadens benägenhet att växa
till utom murarncec funnit tornet ligga för långt in och derförc alls icke
1 I Olai Petri skildring af Stockholms blodbad heter det (s. 329): och då stodo
några af konungens råd uppe i bur språket.
2 Till de fromma Stiftelserna torde vi ock få råkna dårhuset (dar- ahuset) som
omtalas i skotteboken från början af 1500-talet; hvar det låg känner jag icke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
