Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STADENS TORN. GRÅMUNKAHOLMEN. FISKASTRANDEN. 413
Den nyare staden utanför murarne hade ett helt annat skaplynne:
smala qvarter och otaliga gränder, hvilka icke som en del gator inne
i staden hade varaktiga namn, utan kallades efter den som bodde
öfverst i gränden eller efter den märkligaste mannen i gränden (ordet
betyder egentligen grannlaget). Någon gång hände det, att en mans
minne öfverlefde honom, så att gränden nämndes efter en afliden
husegare; då förekommo vanligen två namn, det andra taget efter någon
lefvande. 1 Undantag härifrån finnas dock; vi hafva den hel. Laurentii
gränd, nyss omtalad, och gråbrödernes gränd eller gata samt dessutom
två gränder, en öster och en vester om den gamla muren, som för
sina ansenligare mått hvardera kallades breda gränden. 2
En bro, befäst med ett torn, ledde öfver till gråbrödernes holme,
hvarest utom klostret funnos några mindre hus, som voro upplåtna åt
enskilda, samt en väderqvarn. Förmodligen stod detta torn i
sammanhang med den yttre muren, som bör hafva förenat samtliga torn, som
funnos i vester om staden. Huru många sådana som funnos torde nu
vara omöjligt att uppgifva; flere gånger omtalas buckatorn, ’det
tredje från tornet vid gråmunkarnes bro.’ Således voro tornen åtminstone
fyra. Söderut i denna del af staden låg kornhamnen eller korntorget,
hvars namn angifver, att här fanns medelpunkten för sädeshandeln.
I skotteboken omtalas, såsom vi i det föregående sett, fyra
fjerdingar, en vestlig, en sydlig, en innanmurs och en östlig. Denna
sist nämnde var i sin ordning delad i fjerdingar, utan att det visar
sig hvilken betydelse dessa haft: det talas om den norra, nordöstra,
sankt Olofs, vambafjärdingen, af hvilka den första och den sista voro
identiska, ty vambafjerdingen kallades den del af staden östan mur,
som låg närmast slottet. För öfrigt hade denna östra förstad samma
utseende som den vestra — samma myckenhet af radierande gränder,
samma smala tomter, något vidgade ut mot stranden samt ytterst en
mur, som stödde sig vid ett och annat torn, om hvilka vi hafva allenast
enstaka underrättelser. 3
Gick man från köpmannaporten ned för brinken och sedan litet
mera åt öster, kom man till den s. k. fiskastranden eller stranden,
äfven kallad fisktorget; vid detta eller i dess närhet hade flere af
stadens rikaste borgare egendomar. I södra delen af denna förstad
fanns åtminstone under medeltidens senare del en kyrka helgad den
hel. Johannes; enligt Messenius har denna kyrka tillhört ett
Johanniterkloster.
Rundt omkring staden, med undantag af den strand, öfver hvilken
slottet höjde sig, samt rundt omkring gråmunkaholmen (= Riddar-
1 Bevisen för ofvarnstående träffas på otaliga ställen i jordeboken.
2 Remslagaregatan omtalas år 1425; likaledes omtalas en urvädersgränd, för
närvarande kan jag icke angifva, hvar de lågo. Gränderna utom mur omtalas ofta
med angifvande af nummer, t. ex. femte gränd från norra port, sjette gränd
sunnan gråbrödragatan.
3 Vid fiskastranden stod ett stadens torn år 1509.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
