Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
414 STOCKHOLMS SÖDRA MALM.
holmen) gick en träbro (jfr titelplanchen), utanför hvilken de stora
fartygen förtöjdes, när det lastades ur eller i dem. På bron funnos
bommar, som kunde öppnas, så att smärre farkoster hade tillfälle att
få en mera tryggad plats på brons insida eller så. att de kunde
urlastas inne vid sjelfva stranden. Helt visst var bron tätare klädd med
bjelkar än hvad taflan antyder.
Äfven i söder var stadsholmen starkt skyddad mot den ej
sällsynta faran af ett fientligt anfall. Bron öfver den södra strömmen
kunde liksom den norra bron, uppvindas, så att den, som lyckats komma
ut på bron, derföre ingalunda hade full trygghet att komma in i staden.
Äfven här var det strömmande vattnet användt till drifvande af
qvarnhjul. Äfven här var positionen farlig: om en från norr kommande
fiende med fördel slog sig ned på den främre delen af Brunkows ås,
så hade den fiende, som det lyckats att intaga de södra bergen, stor
lätthet att oroa stadens försvarare.
Södermalm, 1 mera bergigt än den norra malmen, var liksom denna
glest befolkad, rikare på kålgårdar än på menniskoboningar. Här
funnos emellertid flere industriela etablissement, som det skulle heta
på nutidens språk. Vid klockviken götos klockor, härute hade
grytgjutarne bodar och helt visst äfven verkstäder — för dem synes man
hafva gjort undantag från det för malmarne utfärdade handelsförbudet —,
här gjordes tegel vid tegelviken, här hade repslagarne sina banor,
här lågo långt åt öster, själabodarna, i hvilka tran bereddes. All
handel med själ var förlagd hit, eftersom man för luktens skuld måste
söka en ort, som låg afsides från menniskoboningar. 2
1 Södermalm omtalas år 1288 såsom nyligen bebygdt. DS nr 965.
2 Denna orsak för läget angifves i ett bref (DS nr 1475), skrifvet år 1305, hvarest
ock angifves, att själbodarna tillhörde staden. Anteckningar i Jordeboken visa,
att dessa bodar lågo på södermalm samt att mot medeltidens slut åtminstone
några innehades af andliga stiftelser och af enskilda personer.
Sammanställningen af dessa jordebokens uppgifter och det ofvan anförda brefvet leder till
ett ganska intressant resultat för vår bistoriska geografi. År 1288 förnyade
Strängnäsbiskopen en förut flere gånger inlagd protest mot den inkräktning
på hans område, som erkebiskopen tillät sig, da han till sitt stift räknade hela
ön Stockholm, ja till och med Södermalm. År 1305 tvistades om rätten att
tigga vid själbodarna mellan Sigtuna och Strängnäs’ dominikanerkloster. Det
förras prior förklarar då, att Strängnäsbröderne icke hade den minsta rått.
ty dels hade Sigtunaklostret häfden för sig, dels lågo bodarna icke i
Södermanland, utan inom erkebiskopsdömet, ’vår lagsaga och vår provins
Attundaland’. Man skulle på grund häraf vilja tro, att stadens själbodar i början af
1300-talet lågo på norrmalmslandet, så mycket hellre, som det omtalas gårdar
(ville) tillhöriga Solna socken och liggande bortom själbodarna. Men då i
detta sammanhang nämnes, att såväl själabodar som gårdar ligga ’på södra
sidan om Stockholms ström’, kunna vi af det hela icke draga någon annan
slutsats, än att Strängnäsbiskopens anspråk icke voro så klara, som han påstod,
utan att den ö, på hvilken Södermalm var anlagd, verkligen, åtminstone någon
tid, räknats till Attundaland, erkestiftet och Solna socken, inom hvars område
staden Stockholm uppvuxit. Strömmen vid Stockholm var visserligen delad,
men att söder om norrström d. v. s. på Helgeandsholmen eller rent af på
stadsholmen, inga själbodar legat, är uppenbart; derföre måste söder om strömmen
betyda söder om strömmens södra arm. I öfrigt kunde Strängnäsbröderne
allenast på Södermalm uppträda med någon skymt till skäl. K. Birger och
hans broder hertig Erik hade en gång velat förvissa sig om gränsen mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
