Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
416 GATOR I KALMAR.
den hvilken i vår tid omsluter Falsterbo, der stadsporten ser ut som
en vanlig landsvägsgrind.
Hvar stad hade sitt rådhus och sitt torg, der handel idkades;
närheten mellan båda var ett uttryck för den omsorg, med hvilken
myndigheterna reglerade allt, som hörde till borgarnes handel och vandel.
Gatorna hade ingalunda alltid namn; åtminstone äro sådana i
urkunderna i allmänhet sällsynta. Kalmar gör dock i detta afseende ett
undantag, ty der omtalas norra, vestra och södra ports gator,
smedjegatan Gmedestrate, platea fabrorum), hyskje-, huseke- eller husgatan
Olatea que dirigit se ad privetum civitatis); klostergatan, Öningagatan,
sandviksgatan, korn- eller krämaregatan, tenkmarsgatan, lärftsgatan. 1
— I Kalmar funnos äfven flere Strandbroar: stads- ollor storbron, färje-,
Öninga- eller norra bron, korsbron och hyske- eller söderbron.
Uti ett afseende var Sveriges hufvudstad jämförelsevis fattig,
nämligen på kyrkor och kapell. Visserligen funnos å Norrmalm sankt Jakobs
kyrka och klosterkyrkan samt kapellen i Jörans hospitalet och vid
sandbron, på Helgeandsholmens försörjningsinrättningens kapell, i staden
sankt Nicolai och sankt Johannis kyrkor, dominikanerkyrkan samt
slottskapellet, på Gråmunkeholmen franciskanerkyrkan, på Södermalm
sankt Maria Magdalenas kapell och korskapellet på löten — i allt tolf
kyrkor och kapell. Vida öfverglänstes Stockholm i detta afseende af
Visby, som hade sjutton kyrkor och kapell, 2 samt af Lund, som hade
åtminstone tjugosex, således mer än dubbelt så många som Stockholm.
så mycket om stadens topografi. Vi skola nu se oss något
närmare om i staden.
Tomterna i staden voro af vexlande storlek. I bondgården var,
såsom vi i det föregående sett, byggnadstomten icke synnerligen stor.
Ännu mindre kunna vi vänta stora mått inom staden, hvarest man
vanligen, af helt naturliga skäl, var trångbodd. De här nedanför 3 exem-
1 Sylvander, Kalmar stads byggnadshistoria del 3, s. 4 f.
2 Vanligen uppgifvas för Visby aderton, men jag har icke vågat fästa mig vid
den s. k. lilla hospitalskyrkan.
3 Alla här meddelade mått äro gifna i alnar. A. Inom mur: bredd 1438, längd
2438 — bredd 135/8, längd 141/ — bredd 141, längd 551 — bredd 181/5, längd 403
— bredd 171/, längd 50 — bredd 93/8, längd 34 — bredd och längd 20 — bredd
191/, längd 37 — bredd 133, längd 2912 — bredd 148, längd 231. B. Utom mur:
bredd 14, längd 12 — bredd 121/12, längd 153 — bredd 131/1, längd 18 — bredd
14, längd 281 — bredd 1011, längd 151/ — bredd 20, längd 18 — bredd 17,
längd 27 — bredd 16, längd 261 — bredd 16, längd 113/. — Jag har icke gjort
mig mödan att göra en systematisk sammanställning, då äfven ett omsorgsfullt
hopletande af alla i jordeboken förekommande siffror icke leda till något fullt
tillfredsställande resultat, eftersom det ofta — isynnerhet inom qvarteren utom
den gamla stadsmuren — heter rätt och slätt, att det ena eller andra måttet
utvisas af de å dessa sidor framlöpande gatorna. Den omständigheten, att
tomterna utom mur icke visa sig i allmänhet vara större än de inom mur belägna,
visar, att man vid det yttre områdets utstyckande i tomter var medveten om
dess litenhet samt att bosättningen utanför murarna torde hafva försiggått
fullt systematiskt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
