Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
456 ÖKNAMN. GROFVA UTTRYCK.
betänklig handling. Som betecknande för tiden må följande
blomstersamling, bildad temligen på måfå, vhär förtjena en plats.
Anna med inga händer skitna Gertrud syltakona
skitna Anna Ingrid tjufvafinger
påhå (påfogels-)Anna Jon småpenning
blå Anna Karin höknippan
Anna svandunet Lars porsöl
Birgitta gyllene styret Margit munkaräckja
Birgitta rödnacken Margit blåfot
Birgitta smörpundet Margit hufvudstycket
Birgitta gammal örtug Matts fjäderhatt
Elin småråd Nils godebroder
Elin håll i hand Raval med röda håret
Erik höknippan Skitet smör.
Gertrud hvita katten.
Det var ofta fallet, såsom i det sista exemplet, att man, med
bortkastande af det verkliga namnet, uteslutande begagnade öknamnet,
hvilket således måste hafva varit mycket bekant. Samtliga här ofvan
intagna qvinnonamn (utom ett) har jag hemtat ur Stockholms
skotteböcker, i hvilka egarinnorna äro upptagna som skattebetalande; de
hafva således haft någon näring, hvars art icke är angifven, men om
hvilken man kanske kan våga en gissning.
Kantigheterna och det stridiga lynnet visade sig äfven i de mustiga
tilltals- och andra uttryckssätt, som i lagar och gillestadgar voro på
det strängaste förbudna, men, efter domböckernas vitsord, voro ytterst
vanliga. Äfven af dem må några prof meddelas. I Arboga förekom
en gång följande uppbyggliga samtal: A: ’du är en skökoson, jag vill
bevisa, att du aldrig didde en dandeqvinna’, B: ’du lopp med Ingrid
till Munktorp som en skalk’, eller: A: ’du svarar så illa min moder, du
måtte väl sviga (= schweigen) för henne ett ord eller par, B: ’hvi skulle
jag tiga för henne, jag födde aldrig oäkta barn eller munkabarn.’ Det
kunde icke vara angenämt att få sådana tilltal som ’horeson och
glosöga’, (1481), ’fandens kolkförare’ (1485), ’mördare och landlöpare’ (1466),
’det lög du som en fandens kättare’ (1474) — kättare hade då en något
olika betydelse mot nu — ’du är oäkta och oäkta gerningar gör du’
(1460). I Stockholm talade en karl illa på två qvinnor och begagnade
sig i sammanhang dermed af det betänkliga yttrandet, att i Stockholm
funnos ej flere dandeqvinnor än att han kunde draga dem å en släde
uppför Brunkeberg. Ett liknande yttrande fällde en bråkmakare i
Arboga vid namn Ravid, som för öfrigt blandade sig i politiska
angelägenheter: ’icke äro flere dandeqvinnor i Arboga än att jag tröster att sätta
dem alla i en skottkärra i sänder och skjufva dem ut i ån, icke äro
flere dandeqvinnor i Arboga än att jag tröster bära dem alla i sänder
ut af byn på min krok, der är ej heller en dandeman i Arboga, utan
bara tjufvar och skalkar, och de orka ej gifva en måltid mat utom en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
