Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
470 FARSOTER.
taga i böterna, för att få en påminnelse derom, att när man antager en
hyresgäst, bör man ’se granneliga til’ hvem man tager mot. Spridde
sig elden till andras egendom, miste den, från hvilken vådan och
skadan kom, lifvet, om det berodde på någon hans försummelse; kunde
han styrka, att elden kommit af våda, gick han fri. 1
Man kan svårligen få en klarare föreställning om den fasa, med
hvilken man i en medeltidsstad tänkte på vådeld, och om det hat, med
hvilket man såg på den, som vållat olyckan, än genom en berättelse
införd i OÖlai Petri tänkebok. Under det en stor del af borgerskapet
var vid mormessmarknaden i Vesterås — således då
eldsläckningsmanskapet måste blifva fåtaligt — utbröt eld i ett hus nära söderport.
Egaren bevisade, att elden ej vållats af någon hans försummelse och
blef han derefter lyst i frid af fogden, sedan å den hel. Gertruds
gillestuga inför borgerskapet af konungen sjelf.
Mot eld funnos hjelpmedel, ehuru deras användande försvårades
af medeltidsstädernes art. Mot farsot var det ännu svårare att få
bot, ty läkekonsten stod på en låg ståndpunkt, och många voro de
krafter, som bidrogo att åt farsoten gifva utbredning. Om farsoter,
som härjat Stockholm, finnas i krönikorna enstaka uppgifter,
meddelande siffror, hvilkas trovärdighet är ytterst problematisk. För
digerdödens uppträdande i Stockholm finnes intet antecknadt, men år 1451
skulle 9,000 personer hafva dött i staden, år 1485 1500, år 1495 efter
en uppgift 18,000, efter annan mera än 7,000. 2
Att stadsväsendets utveckling äfven i de bundna former, som voro
för medeltiden utmärkande, varit Sverige till nytta, kan ingen förneka.
Sedan förhållandena blifvit sådana, att utvecklingen ej längre fick gå
sin egen väg, upptagande från främmande håll sidoinflytelser, som kunde
göra sig gällande, men i öfrigt bevarande full national originalitet,
sedan man, för att häfda sin plats mellan nationerna, hvilka man började
lära närmare känna, behöfde låna det vigtigaste af de former, uti hvilka
hos dem bildningen tagit gestalt, voro städerne af den största
betydelse för vårt samhällslif. Stormannen, den andlige och borgaren
tillkommer förtjensten, att Sverige blef en del af den europeiska
medeltidens verld. Vi må ej undra derpå, att under äflandet att i Sverige
införa det utländska stadsväsendet med ett särskildt borgarestånd, med
stadsindustri och stadshandel — idel nyheter —, det nya blef så mäktigt,
att man icke tänkte på att dervid anknyta det gamla och derigenom häfda
nationel sjelfständighet. I industri och slöjd blef Sverige beroende af
utlandet. Först mot medeltidens slut vållades häri en förändring af be-
1 Denna lag var fordom mildare. Bjärkö-rätten frikänner från straff, så fort elden
kan släckas af husets eget folk, innan brandsignal hunnit gifvas. Visbylagen
fordrar böter äfven för skorstenseld, som släckt sig sjelf.
2 Elers, Stockholm, del 1, s. 277.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
