Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 2. Handverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
484 APOTEKARE. BAKARE.
Den första apotekaretaxan i Tyskland utfärdades år 1461. Som
exempel på varaktigheten af en del förhållanden i utlandet förtjenar
anmärkas, att det ännu bestående svan-apoteket i Frankfurt am Main
omtalas första gången år 1477. 1
Att döma efter namnen voro 1500-talets apotekare delvis af tyskt
ursprung. En Johan apotekare i Vesterås kallas år 1525 mästare, af
hvilken titel man torde vara berättigad att antaga, att han var en
studerad man.
BAKARE. BECKER. PISTORES.
Brödets stora betydelse i medeltidens hushåll framgår af flere
talesätt, såsom att ’vara i någons bröd’, ’lef [brödkaka] och lefs sofvel’.
Det senare visar, att brödet i viss mon var bestämmande, efter brödet
skulle myckenheten af sofvel rättas.
Under en tid, då samfärdseln var förenad med betydande
svårigheter och då man gång efter annan fann sig föranlåten att medels
kraftiga åtgärder sörja för städernes förseende med lifsförnödenheter,
borde bakaren — under medeltiden var den svenska formen af ordet
den vanliga — hafva varit en betydande yrkesidkare. Det är väl
troligt, att man i staden bakade mycket i hemmen, på gammalt vis,
men den fattigare delen af befolkningen torde dock regelbundet hafva
varit hänvisad till bakaren. Likvisst omtalas bakare jämförelsevis
sällan i medeltidens urkunder, sällan i Stockholms borgarelistor från
början af 1500-talet, och i det skrå, som Stockholms bakare erhöllo
vid nyss nämnda tid, säger stadens råd, att de ’hafva tidt och ofta haft
deras bön och begäran in till oss i vår rådstuga om en skrå- och
rättelsebok, innehållande och uttryckande om deras embetsrättigheter’ — en
likgiltighet å myndigheternas sida, som med fog väcker vår undran.
För öfrigt lemnar oss det skrå de då fingo helt få upplysningar. Att
döma efter seden utomlands och i analogi med andra svenska yrken,
hvilkas bruk äro oss mera kända, kunde bakaren köpa säd, låta mala
henne och baka brödet till försäljning eller han köpte mjölet, som
han använde till bakning, eller han erhöll af kunderna säd till malning
och bakning eller mjöl till bakning.
Vid uppköp af säd skulle bakaren sjelf infinna sig å torget, han
fick icke i sitt ställe skicka dräng eller piga. Förmodligen fanns
någon föreskrift, som reglerade bakarens och borgarens rätt vid inköp
af spannmål, så att den senare ej hindrades att köpa för sitt husbehof. 2
Kom utländskt hvete till staden, var den yngste bakaremästaren skyldig
att uppköpa det för embetets behof, till blifvande fördelning.
1 Kriegk, Deutsches Bürgerthum im Mittelalter, nach urkundlichen Forschungen und
mit besonderer Beziehung auf Frankfurt a. M. del. 1, s. 60 f.
2 Sådana bestämmelser funnos t. ex. i Paris (Fagniez, Etudes sur l’industrie etc.
s. 155).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
