Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 2. Handverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
486 BAKARE. BARBERARE.
höfde märkas. Wegge återfinnes i den välbekanta svenska formen
hetvegg, semmeln, som i latinsk form förekommer redan i den begynnande
medeltiden, saknas ej heller i vårt riksspråk. Om brödens utseende
lemnar fig. 214 någon föreställning. I Gotlandslagen förekommer (IV.
1. 14) ett förbud att vid bröllop bjuda brot dat man hetet unrad. 1
Redan Hadorph har häruti återfunnit den hos oss brukliga
benämningen rå (i råbröd, gorå, tunnrå). Det tyska unrad motsvaras i
medeltidssvenskan af oraadh, som förekommer i biskop Brasks matsedlar. 2
Kort efter medeltidens slut (år 1546) klagade bakarne i Stockholm,
att bönderne plägade komma in till staden med bakadt bröd; de ville
att konungen skulle förbjuda detta och medgifva allenast införsel af
mjöl. Detta, liksom andra omständigheter, gifver vid handen, att
mjölnarne i Stockholm icke utgjorde något embete. De voro väl snarast
stadens tjenare.
Som bevis på huru illa det var stäldt i Stockholm ser man
anföras, att den hanseatiska besättning som år 1395 förlades på
Stockholms slott, måste skrifva till hemmet, att de ej kunde få säd mald
annat än på handqvarnar. Att vattenqvarnar långt dessförinnan funnos
i strömmens båda armar är fullkomligt säkert, hvadan besättningens
inskränkning till handqvarnarna måste haft sin grund i någon ovilja
hos borgerskapet.
Bakarne försålde naturligtvis, såsom andra handverkare, sitt bröd
i sina bodfönster, men som brödet är en nödvändighetsvara, torde det
hafva falbudits äfven annorstädes, å ’bräden’ d. v. s. plankbord i
närheten af sådana platser, som af andra anledningar flitigt passerades.
I Lybeck funnos sådana brödförsäljningsställen af gammal vana vid
kyrkogården. 3 Kanske hade man samma sed i Stockholm, hvarest
åtminstone mot slutet af 1500-talet, enligt Messenii vittnesbörd, käringar
hade nötter till salu i Trångsund.
BARBERARE. BARTSKÅRER. RAKARE. BARBITONSORES. RASORES.
Om sättet att bära hår och skägg tänker jag tala i böckerna 3
och 5. Barberare omtalas hela medeltiden igenom; de andliges tonsur
gjorde dem mycket beroende af desse yrkesidkare, hvadan de ock ofta
tänka på dem i sina testamenten. I Stockholm funnos åtminstone mot
medeltidens slut så månge barberare, att de kunnat sluta sig samman
till ett embete: deras ålderman omtalas en gång under den tid, då
1 Om den rol detta finare bröd spelade vid ett gästabud lemnas en antydan i
följande föreskrift: Zu der hockzyd sal man nicht mêr habin danne sechs
spilman dfî tenze und reigin machin und zwêne df senft und unrat gebin (Grashof,
Antiquitates Muhlhusienses s. 147). Unrat nennt man in der Lausitz dünne
Kuchen, welche in Milch oder andere Getränke eingetaucht und gegessen werden
(Lexer, Mittelhochdeutsches Wörterbuch).
2 I Linköpings förut citerade papperscodex.
3 Wehrmann, Zunftrollen s. 169.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
