Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 2. Handverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BAKBERARE. 487
Olaus Petri var stadens sekreterare. Månge barberares namn hafva
tysk klang. 1
Om arbetssätt och redskap innehålla våra urkunder inga
upplysningar. Förmodligen gäller i allt hufvudsakligt för de svenska
förhållandena hvad en fransk skrift från vid pass år 1500 2 uppgifver:
»barberarens konst kan utöfvas med ringa kostnad, ty han behöfver
ett bäcken, två rakknifvar, en lansett, en tång, en kam, två par saxar,
ett halft dussin hufvudbindlar och raklappar, en ugn för att värma
dem, litet kol, lut och en liten flaska med välluktande vatten att
stänkas i ansigtet på den, som blifvit
tvättad och torkad, på det att han må
vara så mycket villigare att betala» —
en skildring, som antyder förhållanden
ej olika de nuvarande.
Någon rakknif från Sveriges medeltid
vet jag mig icke hafva sett hvarken i
original eller bild, liksom ej heller från
andra land. Till utseendet af de
rakknifvar, som då brukades, torde vi dock
få sluta från den rakknif af år 1547, som
jag afbildat i Månadsbladet nr 119—120.
Kammar förekomma deremot i våra
jordfynd från medeltiden; jag skall längre
fram omtala dem under rubriken
kammakare. Då det ej lyckats mig att finna
någon framställning från vår medeltid af
en rakstuga, bifogar jag här två bilder
(fig. 215 och 216), som visa två akter af
barberarens verksamhet: en fantastiskt
formad qvinna kammar sig, under det hon
=
:::...)))
= =
-=*Pk*k
—
rådfrågar sin spegel — Simson lutar sitt
hufvud mot knät på den falska Delila,
som börjar med en sax bortklippa den
sofvandes långa lockar. Saxen har i fig.
216 samma form som möter oss i vår hedna
tids grafvar och än i dag i de s. k. ullsaxarne. Öfvergången från denna
form — två knifvar förenade genom ett böjdt handtag — till den nu
vanliga saxformen är mycket enkel: man förlade föreningspunkten till
sjelfva bladen, hvilket gjorde det nödvändigt att afbryta förbindelsen
216. Hårklippning.
Fig. 215. Efter målning i Kungshusby kyrka (Uppland).
Fig. 216. Efter målning i Floda kyrka (Södermanland).
1 T. ex. Hennekinus barbitonsor i Lund (1334), Hinzikinus i Åbo (1321),
Hincikinus i Åhus (1341).
2 Fioravanti. Miroir universel, anförd i Victor Gays Glossaire archéologique du
moyen-åge et de la renaissance.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
