- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Första delen /
497

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 2. Handverket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

GLASMÅÄSTARE. 497

styckena på detta sätt formats, lades de åter på träskifvan, inpassades
i den ordning de skulle hafva; konturlinier och skuggstreck
åstadkommos medels påläggning af ’svartlod’, en blandning af kopparoxid,
grönt och blått glas, fuktadt med vin eller urin. De sålunda målade
styckena brändes, så att svartlodet fastnade, och bitarne infattades i
blylister, hvilka löddes samman med tenn.

Fig. 220 visar en bild ur en glasmålning, sammansatt af tretioåtta
stycken, förenade medels grofva blylister.

På denna figur verka blylisterna mycket störande, ehuru man i
allmänhet iakttagit försigtighetsmåttet att låta dem följa de vigtigare
konturerna. Vi måste dock komma ihog, att glasmålningen icke var
ämnad att ses på nära håll såsom en tafla, utan på det afstånd, som
fanns emellan fönstret och kyrkans golf, samt att det färgade glaset
var så pass genomskinligt, att de genomträngande ljusstrålarne
åstadkommo sådana verkningar, att blylisterna
upphörde att göra något störande intryck.

När och hvar man började å glas
återgifva figurliga framställningar är icke kändt.
Det första kända fallet är från Rheims,
hvarest erkebiskop Adalbero († 989),
enligt en krönikas vittnesbörd, försåg sin
kyrka med fönster, som innehöllo
hvarjehanda historier’. Theophilus, som skref det
nyss anförda arbetet vid denna tid eller litet
senare, uppgifver att Fransmännen voro i
denna konst mycket förfarne.

Under 1100- och 1200-talen fortgick
glasmålningen i den en gång inslagna
riktningen; teckningen blef dock under tidens
fortskridande ledigare och i de större fönstren
anbragte man till sist stora helgonfigurer med
i grått (s. k. grisaille) hållen botten. Prof
från slutet af denna glasmålningens första
period finnas i koret af Dalhems kyrka på
Gotland. Noggranna kopior af dessa fönster,
hvilkas bräcklighet lätteligen låter dem falla
ett offer för första häftiga storm, förvaras
i Statens Historiska Museum. Ett af dem är i färgtryck återgifvet i
andra häftet af Svenska Fornminnesföreningens vackra planchverk
Svenska konstminnen från medeltiden och renässansen.

Under 1300-talet inträdde glasmålningens konst i en ny period:
hon drogs med i den gotiska konstens utveckling. Figurerna blefvo

220. Figur ur en glasmålning.

Fig. 220. Efter original i Statens Historiska Museum (kommet från en
gotländsk kyrka).

Hildebrand, Sveriges Medeltid 1. 32

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 4 11:11:13 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/1/0515.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free