Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 2. Handverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
506 GULDSMEDER: METALLENS BEHANDLING.
började senare bearbetas. De till kopparns uppblandning nödige
metallerne måste i allmänhet hemtas från utlandet; äfven sedan
silfvergrufvor blifvit funna i vårt land, torde silfver hafva behöft importeras
och guldet måste införas utifrån. Naturligtvis förekom äfven, att
guldsmeden till nedsmältning erhöll äldre arbeten, hvilka antingen blifvit
skadade eller icke mera tillfredsställde smaken, men på detta sätt torde
ej mycken användbar metall erhållits. I de flesta fall erhöll
guldsmeden metallen i form af gjutna tackor.
7
Poat
By
ABEZQEN
BERT dilAAi n l
? H. f5) gal o q. d ly Whsli pi”2 gy 2idili- rg g. l
228. Guldspänne, sedt från sidan.
För tillformande af föremål användes dels gjutning, dels hamring.
Under den hedna tiden användes företrädesvis gjutning. Under
medeltiden föredrog man att arbeta med tunnhamrade skifvor. Som ett
märkligt exempel på gjutna föremål må här afbildas ett på Gotland funnet
spänne af blekt guld (fig. 227 och 228). Bibehållandet af den fordom
omtyckta tekniken står väl samman med de reminiscenser af den hedna
Fig. 227 och 228. Efter original från Gotland (i Statens Historiska Museum),
1100-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>