Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 2. Handverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GULDSMEDER: INFATTNING AF STENAR. 509
en turkos, en guldring med en rubin, 1452 — en kristall, som vägde
2018 öre och hade ett värde af 70 mark penningar, en safir för 30 mark,
1441 — en guldring med en sten, som kallas topazion, dock ej
dyrbar, 1368 — guldbrads med sexton stenar och fina perlor, 1430 — en
guldring med diamant, ett band af ’koorjel och kasdonius’, 1484.
Huru rikligt stenar kunde användas, se vi af beskrifningen på de
två kronorna, som voro skänkta till Vadstena kloster. Drottningkronan
hade i nederste kransen tio stora stycken, fem af dem med sexton
perlor, fyra i hvart hörn och i midten en stor röd sten med fyra
smaragder korsvis (på ett ställe en safir i stället för en smaragd), de andra
fem utan perlor, med en stor smaragd i midten, omgifven af åtta
rubiner. Hvar större spira hade öfverst tre stora perlor, midt bland
dem en diamant, längre ned på hvar sida en mindre perla, längre ned
en stjerna af sju stenar, tre rubiner, tre smaragder och i midten en blå safir,
nedanför en röd sten mellan två perlor, nederst en smaragd mellan två
diamanter; af smaragderna fattades två, den ena var ersatt med ett stycke
silfver, glaseradt med grönt och fastbundet med grön tråd, den andra
ersattes af en safir. De små spirorna hade öfverst tre stora perlor med
en diamant i midten, derunder tre stenar i en trehörning, två rubiner,
öfverst en safir, i midten en diamant.
Konungakronan hade i den nedre kransen fyra stycken. Å hvart
stycke suto sexton stora perlor, fyra och fyra med en safir i midten,
midt på stycket ett glaseradt guldkorn, dessutom å hvart stycke två
stora och två små liljor. Hvar stor lilja hade i midten en stor
smaragd, ofvanför tre stora perlor, på hvar sida tre stora perlor, midt i
hvar perlgrupp ett guldkorn, rödt, grönt eller hvitt. Hvar mindre lilja
hade i midten tre perlor kring ett litet guldkorn; å alla liljorna hängde
många små guldlöf.
Kronorna granskades år 1451 af en guldsmed och värderades.
Då dessa praktfulla kronor, liksom de regalier, som k. Birger år
1311 deponerade i Uppsala domkyrka, nu äro förlorade, få vi, för att
kunna göra oss en föreställning om den lyx, som kunde drifvas med
ädle stenar, granska det dyrbara guldspänne, som en fiskare år 1817
fick upp ur Motala ström jämte en ål, som hade snärjt in sig i de
uppstående stiften. I tvärsnitt mäter detta smycke 19 cm. 2
I våre dagar är det endast få slag af stenar (t. ex. turkoser och
opaler), som vid infattandet få behålla den naturliga kullriga ytan.
Under medeltiden var det deremot vanligt att infatta stenarne sådane
man erhöll dem från naturen, ofta med ojämna ytor. Endast
undantagsvis finner man stenar med slipad, alldeles plan yta; sådane äro
1 En redogörelse för fyndet har Hallenberg lemnat i sin afhandling Berättelse
om ett i Motala ström träffadt fynd.
2 En figur af detta smycke meddelas längre fram, i sammanhang med redogörelsen
för guldsmidet under 1300-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
