Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 3. Handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STRANDRÄTT. 603
Sverige och Danmark af påflige legaten Guido år 1266, och denna
erhöll påflig stadfästelse af Clemens IV år 1267. En påminnelse om
dessa två urkunder gafs år 1337, med föreskrift, att de skulle årligen
uppläsas vid prestmötena. Tre år tidigare hade påfven Johannes XXII
ålagt de andlige i Sverige, Norge och Danmark att arbeta mot plundring
af skeppsbrutne, hvartill äfven verldslige domare gjorde sig skyldige. 1
I sina vid pass år 1260 utfärdade privilegier gaf Birger jarl
Lybecks köpmän rätt att behålla hvad de sjelfve kunde rädda vid
skeppsbrott. Han beviljade Hamburgarne samma förmon år 1261. Under
de närmaste sextio åren utfärdades från svensk sida intet privilegiebref,
som omtalar strandrätten, hvilket torde bero antingen derpå, att denna
sak numera, när öfriga förmoner beviljades, ansågs gifven, eller derpå,
att ’städerne’ under tiden hade kommit underfund med den
omständigheten, att de svenska lagarna icke beröfvade köpmännen rätt att berga
skeppsbrutet gods. 2 Det oaktadt begärde man snart nya försäkringar
rörande bergningsrätten, och den svenska regeringen gaf dessa
försäkringar i sådana ordalag som om det vore en förmon af den mest
dyrköpta art. I k. Magni privilegiebref för Lybeckarne af år 1336 heter
det: på Blanches, sin käraste hustrus, böner och i åtanke af bådas
kröning medgifver han, att Lybeckare, som lidit skeppsbrott vid Sveriges,
Norges, Skånes eller Hallands kust, får inom år och dag berga godset
och fritt njuta det, sjelf eller genom närmaste arfvinge. I ett samme
dag för samme stad utfärdadt privilegiebref heter det rörande
skeppsbrott vid Halland, den svenske delen af Skåne och konungens andra
tilliggande land, att vrak skall efter skeppsbrottet tillhöra samme egare
som förut; här talas ej om år och dag, såsom den tid, inom hvilken
man hade att göra sina rättigheter gällande. Orsaken till dessa
upprepade försäkringar är ganska tydlig. I hansestädernes klagomål af
år 1351 eller 1352 heter det till sist: »när någon af köpmännen lider
skeppsbrott i k. Magni riken, kan han icke berga gods och egendom
och sjelf njuta dem i frid, såsom dem medgifvet är af gammalt i
privilegierna, utan konungens fogdar sätta sig våldsamt i besittning häraf».
Det var dock icke endast konungens fogdar, som gjorde sig
skyldige till sådant öfvervåld. En skeppare, som kom från Flandern,
strandade i november 1393 vid Bornholm. Lasten, som bestod af kläde och
1 Som exempel på påfvens benägenhet att, på uppfordran, utfärda detaljbestäm-
melser, må här anföras att, efter hvad ett ombud från Riga berättade år 1426,
påfven Martin V gifvit Stockholms stad det privilegium, att skeppsbrutet och
bergadt gods, som tillhörde borgarne i staden, skulle utan vidarec tillhöra egarne.
Herm. Hildebrand, Liv-, Est-, Curländisches Urkundenbuch del 7 nr 515.
Städerne försökte genom ömsesidig öfverenskommelse skaffa sig det skydd de
åstundade. ’Alle köpmän från olika städer och orter, som besöka Gotland’,
ingingo år 1287 öfverenskommelse, att om skeppsbrott ecller plundring skett i
närheten af något land eller stad, skulle alle närliggande städer, så snart
underrättelse erhållits, förbjuda allt köp och försäljande af de skeppsbrutna eller
röfvade varorna samt i stället söka bringa de nödställde all hjelp. Reval hade
dock icke velat gå in härpå. DS 940.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
