Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 3. Handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
632 GOTLANDS KÖPMÄN.
eller sex hade all handel, som de nu hafva, hela menheten till skada
och förderf.’1 Det ser ut, som om en brytning till det bättre varit i
görningen inom det svenska handelsväsendet, men derpå gjordes en ände.
Den svenske storhandelns historia under medeltiden har derföre
att förtälja om den handel, som utlandet dref på Sverige, och måste
vi derföre nu egna honom vår uppmärksamhet.
Vi hafva då att i första rummet vända oss till den gotländske
handeln. Ehuru lydande under Sveriges konung, hade ön och nu mera
staden Visby en ganska stor grad af sjelfständighet. 2 Men redan i
början af medeltiden hade Gotland upphört att vara ensamt om
storhandeln; den handel, som utgick från de tyske städerne på Östersjöns
södra kust, blandar sig med den gotländske, för att småningom skjuta
denne i bakgrunden.
Den brokiga sammansättningen af de i vårt land anträffade skatter,
som innehålla tyska mynt, afgifver ett tydligt vittnesbörd om den lifliga
samfärdsel, som rådde inom Tyskland. Från förbindelsen med
Östersjön hade Tyskarne visserligen för lång tid blifvit utestängde genom
de preussiske och vendiske stammarnes utbredning åt vester på gammal
germansk grund. Men detta lade icke något band på företagsamheten,
så snart de fredliga idrotterna hade fått tillfälle att utveckla sig. Ett
slående exempel härpå hafva vi i den nu oansenliga staden Medebach i
Vestfalen, hvilken vid midten af 1100-talet hade borgare, som i
handelsärenden foro till Ryssland: erkebiskopen af Köln omtalar i en urkund
af är 1165 Medebachsbor, som drifva handel in Datia vel en Rutia. 3
Sammanställningen af Danmark och Ryssland antyder, hvilken väg
köpmännen från de tyske städerne togo, när de ämnade sig till Östersjön.
Den danske staden Hedeby (Slesvig) var helt visst utgångspunkten
för deras sjöfärder.
Dels verksamhetshog i allmänhet, dels begäret att omvända de
hedniske Slaverne drefvo Tyskarne allt närmare Östersjön. Grefve
Adolf II af Schauenburg anlade vid Travefloden, helt nära en plats,
der Slaverne tidigare hade grundat en koloni, den sedermera fräjdade
staden Lybeck. Henrik lejonet, som icke ville i en annans hand tåla
en medtäflare till sine städer, bragte år 1158 Lybeck i sitt våld och
använde genast sin stora viljekraft för att gifva den unge staden
betydenhet. Under slutet af 1100- och början af 1200-talet uppblomstrade
längre österut vid eller nära Östersjöns strand Rostock, Wismar,
Stralsund, Greifswald, Stettin, Anklam, Stargard, Kolberg m. fl. städer.
Allas föregångare var dock Gotland, å hvars nordvestra kust, å
ett gammalt heligt ställe (vi), staden Visby hade uppstått. Den kom-
1 Styffe, Bidrag del 4, s. 164.
2 Den tid, då Gotland hade dragits undan Sverige, behöfva vi här icke särskildt
sysselsätta oss med, alldenstund öns betydelse för handeln den tiden blifvit
jämförelsevis obetydlig.
3 Sartorius, Hansisches Urkundenbuch s. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
