Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 3. Handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
636 TYSKAR OCH GUTAR.
/att här icke kan vara tal om annat än den tyska menigheten i Visby’
(stadtgemeinde). Schäfer deremot anser (s. 41), att det redan den tiden
fanns skilnad mellan de två grupperna af Tyskar och anför som det
mest talande beviset härför den nyss nämnde grundsatsen, som omtalas
i k. Knuts traktat med samma hertig Henrik.
Jag känner mig ej fullt viss, att det vid den tiden fanns två grupper
af Tyskar i Visby; men den grupp som fanns der, ifall endast en fanns,
kan icke hafva varit den tyska menigheten i Visby. Derest här vore
fråga om Tyskar, som skulle anses som Svenskar och skulle lefva efter
svensk rätt, skulle tvistigheterna mellan dem och deras gutniske
medbröder lydt under den svenske konungens dom, icke under den
saksiske hertigens. Denne kunde icke hafva beröfvat Gutarne privilegier
för hvad de gjort mot den svenske konungens undersåtar, han kunde
icke för svenske undersåtar af egen maktfullkomlighet tillsätta en fogde
och domare, utan måste tvärtom de Tyskar, öfver hvilke han på detta
sätt förfogade, fortfarande hafva hört till det tyska riket. Om detta
torde få anses vara fullt visst, måste vi å andra sidan lemna det som
ovisst, huruvida redan nu en tysk menighet fanns i Visby. En sådan
måste dock temligen snart hafva uppstått, ty en bestämd skilnad mellan
de två grupperna göras år 1225 (DS nr 231), hvilket likväl ej torde
hafva hindrat, att ett ganska nära samband rådde mellan den tyska
menigheten i staden och de tyske gästerne.
Då hela Visby samhälle med dess inhemska och tyska element
omtalas, heter det, såsom redan blifvit framhållet, consules, seniores et
universitas tam teuthonica quam Guthensis Gotland inhabitantes (år 1276),
advocati et consules tam Gotensium quam Theutonicorum et communitas
civium de Visby (år 1288) eller consules et commune civitatis Visbycensis
tam Teuthonicorum quam Guttensium (år 1280). Denna sist anförda
benämning förekommer i ett bref, uti hvilket sålunda hele staden Visby
uttalar sig i en fråga, som rör hansan. 1 Det finnes emellertid andra
uttalanden, som göra det sannolikt, att Visby blott genom sin under
egen styrelse stående, men efter Visby lag lefvande tyska menighet
deltog i hansan. Den norske konungen talar år 1285 om de tvistigheter
han hade med städerne Lybeck, Wismar, Rostock, Stralsund,
Greifswald, Riga och Visby, men i det samma år af k. Magnus ladulås
utfärdade bref, i hvilket han förklarar sig villig att uppträda som
skiljedomare, uppräknas bland sjöstäderne (civitates maritime) icke Visby,
utan i stället Theotonici Visbycenses.
Så stort var under början af medeltiden tilloppet i Visby af Tyskar,
som icke hörde till stadens borgerskap, att det befanns nödigt att mellan
dem införa en bestämd ordning. Visse städer hade der hvad de kallade
sina ’bänkar och sällskap’, sedilia et consortia. Lybeck förklarar år
1263, att det i bänk och sällskap med sig upptagit sina vänner i Salz-
1 Rydberg, Sverges traktater del 1, s. 281.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
