Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 3. Handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
642 ANORDNINGARNA I NOVGOROD.
Aftal derom träffades för visst antal år. År 1402 uthyrdes gården för
tio år mot en årlig hyra af 5 mark silfver. År 1424 infann sig en
Olof Tomasson som ombud för ’prostar, domare och gemenheten af
landet Gotland’ i Reval, hvarest han uppbar den förfallna hyran och
afslöt nytt hyreskontrakt för de närmaste tjugo åren. Den årliga hyran
bestämdes till 5 rhenska gyllen och skulle erläggas hvart femte år,
byggnaderna skulle underhållas af Tyskarne. Om under tiden Gutar,
hvilke om sin nationalitet medförde intyg under Gotlands insegel,
anlände till Novgorod, skulle de hafva rätt att få bostad i gården. Derest
efter de tjugo årens förlopp Gutarne ville sjelfve öfvertaga sin gård,
skulle de lösa till sig husen. Något sådant öfvertagande skedde
emellertid icke, utan gården hyrdes fortfarande ut gång efter annan; hyran
betalades åtminstone till år 1560. Efter år 1494 hade emellertid tilloppet
af köpmän i Novgorod blifvit helt litet, sankt Peters kyrkokassa, ur
hvilken hyran skulle erläggas, var tom, och skyldigheten att utbetala
hyran ålåg under sådana förhållanden staden Reval. Som denne helt
naturligt ville blifva denna skyldighet qvitt, förfalskade man under
1500-talet i Visby en handling, enligt hvilken hyreskontraktet skulle hafva
blifvit upprättadt för evig tid. 1
Köpmännen kommo till Novgorod i samlad flock, antagligen i följd
af osäkerheten i landet, och tvänne gånger om året, tidigt om våren
och sent om hösten; ingen fick stanna der mera än ett halfår.
Den tyske gården 2 var försedd med en stark inhägnad, till värn
under de oroligheter, som ofta hemsökte staden, samt mot alla dem,
som ville på olagligt sätt komma i besittning af de hopade varorna.
Så vidt möjligt var, bodde man inom gården. Man förenade sig i
matlag, som togo de olika inom gården uppförda byggnaderna i
besittning. Åldermannon hade rätt att taga hvilken boning han behagade,
för de öfrige bestämdes bostaden genom lottdragning. Bodarna voro
fördelade på fyra byggnader, af hvilka tre hade hvar 24 saluplatser,
den fjerde endast sex. Hvar af dessa byggnader hade två våningar;
i den öfre såldes klädet. Bodarna voro helt små och kunde vara det
utan olägenhet, emedan man i dem förvarade endast prof. De stora
förråden voro magasinerade, intill dess de behöfdes. Det förnämsta
magasinet var — kyrkan, icke blott de hvälfde källarne under henne,
utan sjelfve den för gudstjenst afsedde delen. Der fanns vågen med
vigterna, der staplades varorna i tunnor och packor kring väggarna.
Vinfaten lågo i närheten af altaret, å hvilket man icke fick lägga något.
Köpmännen, kallade mästermän, hade med sig gesäller och
lärlingar, hvilke voro ouppsägbare under vistelsen i Novgorod; kontraktet
1 Herm. Hildebrand, förut anförda urkundssamling, del 7 nr 117, 130 och 329.
När Tyskarne på detta sätt trädde i besittning af den gutniske gården, kan jag
ej uppgifva. Det torde hafva inträffat under en mycket tidig del af
medeltiden.
2 Den gutniske gården var förmodligen anordnad på samma sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
