Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 3. Handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANORDNINGARNA I NOVGOROD. 643
mellan husbonde och tjenare gällde intill dess båda hade kommit från
det fjärran liggande landet åter till hemmet.
I spetsen för kolonien stod en ålderman, som upprätthöll ordningen,
skipade lag och förde underhandlingarna med Ryssarne. Han hade rätt
att utse fyra rådmän, samman med hvilka han besigtigade alla för
säljning afsedda varor; i en senare tid öfverläts detta besvärliga
uppdrag åt särskilda personer, som utsågos af åldermannen. Närmast honom
i värdighet stodo de två åldermännen vid sankt Peters kyrka, hvilke
hade att biträda den öfverste åldermannen och om så behöfdes, vara
hans vikarier, hvarjämte de skulle hafva tillsyn öfver vakthållningen
och sköta de ekonomiska angelägenheterna. Slutligen fanns en prest,
hvilken i början kom samtidigt med köpmännen, för att tjenstgöra
under deras halfår, men sedermera var den ende stadigvarande
inbyggaren i gården. 1
Möten höllos, kallade steven (stämmor, isl. stefnor), vid hvilka de
allmänna angelägenheterna afhandlades. För hvar ny uppsättning af
köpmän skulle det gällande skråt uppläsas.
När dagens arbete var ändadt, samlades inom gården alla, som i
denne hadc bostad, portarne lästes och de store bandhundarne släpptes
löse. I kyrkan inleddes två nattväktare, kyrkodörrarna lästes och nyckeln
bars derifrån till gården så dold, att ingen obehörig kunde se honom.
Ännu en vaktkarl patrullerade utanför kyrkan.
Till gäldande af gemensamma utgifter erlades af köpmänncn ett
skott, i början uppgåendo till 1/4 ”’ af varornas värde för vinterliggarne,
1/8 / för sommarliggarne och för dem, som kommit till Novgorod
landvägen. År 1346 sattes skottet för alla till 1/4 %; allenast för varor af
mindre värde funnos särskilda bestämmelser. Åfven omtalas ett
konungsskott, som, trots namnet, synes i senare tid hafva tillfallit gården. 2
Afgifterna voro således ganska obetydliga. Också hände det, ehuru man
till dem lade böter och värdet af konfiskerade varor, att de icke
förslogo till de nödiga utgifterna. Erforderliga medel fingo då skaffas
på andra sätt.
Novgorods myndigheter hade intet att skaffa med gårdens inre
angelägenheter. Kom en köpman i tvist med en Ryss, måste målet
visserligen dragas under en stadens domstol, men blott inför den högste.
Detaljhandel var visserligen förbjuden för främlingarne inom staden,
men det var dem ej förment att efter godtycke handla utanför denne.
Handeln bestod vanligen i direkt varubyte. Blef en Ryss något skyldig,
hade den främmande köpmannen prioritet före andra fordringsegare.
Stadens myndigheter hade förbundit sig att skydda gården, särskildt under
de tider, då han kunde stå tom, i händelse den ena halfårsuppsätt-
1 I skrifvelser utgångna från den tyska kolonien i Novgorod omtalas främst
åldermannen och ’de visaste’.
2 Äfven erlades till myndigheterna någon tull.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
