Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 3. Handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
658 HANSANS HANDEL.
k. Henrik III medgifva, att tyska varor infördes till Englands hamnar
på norska skepp. Engelska privilegier för hansan gjorde det ännu
svårare för Engelsmän och Norrmän att hålla konkurrensen vid makt.
Först under den senarc delen af 1300-talet afgjordes den länge
fortsatta täflingen till Tyskarnes uteslutande formon. Under hansans andra
krig mot k. Valdemar atterdag sökte Engelsmännen åter upprätta sitt
vacklande inflytande i Norge, framför allt i Bergen, men hansans
slutliga framgång i striden, en framgång, som gjorde henne till en politisk
stormakt i norra Europa, medförde för detta engelska försök undergång:
Engelsmännen måste fly från Bergen. Under de strider, som hansan
under den följande tiden förde med de nordiske konungarne, hände
det visserligen att den engelske handeln på Norge åter uppblomstrade,
men det var endast för korta perioder. Åfven i de stora fiskafängena
och marknaderna vid Skanör och Falsterbo ville Engelsmännen
uppträda, men äfven der voro de utsatta för hanseaternes förföljelser. De
engelske köpmännen begärde år 1379 att blifva upptagne i hansan eller
att åtminstone få samma rättigheter som denna i Skåne och Norge,
men de tyske städerne ville icke gå in derpå.
Doe engelske köpmännen intresserade sig tidigt för handeln på
Danzig, som var en exportort för ett ansenligt innanför staden liggande
område. Redan före år 1300 väckte Engelsmännons färder på
Östersjön de nederländske städernes oro och missnöje. Alltifrån början af
1300-talet drogo Engelsmän, i synnerhet från London, Hull, York, Lynn
(i Norfolk) och Boston (i Lincolnshire) till Danzig och slogo sig ned
i denne stad. Värdet af deras in- och utförsel uppgick årligen till vid
pass 400,000 S. Detta kunde hansan ej se med jämnmod. År 1370
började hon bereda dem hvarjehanda svårigheter, år 1398 börjades en
ny förföljelseperiod. Först år 1400 fingo Engelsmännen åter
rättigheten att i Preussen handla med hvem de ville. Hfter hvarjehanda
trakasserier från Danzigs sida förlorade de denne rätt år 1438. Väl
fingo de honom åter genom freden i Utrecht af år 1473, men
Danzigarne förstodo att kringgå traktatens föreskrifter.
Det är naturligt, att de engelske köpmännen skulle, så snart
tillfälle dertill erböd sig, söka att hämnas, och hansan hade i England
att utstå hvarjehanda obehag, men der, liksom i Norden, blandade hon
sig i de politiska händelserna och vann derigenom hvad hon åsyftade.
Vid den tid, då huset Tudor kom till makten, hade hansan i England
dragit åt sig 22 Ø af klädesexporten, 97 af vaximporten och inemot
7 ” af den öfriga handelsrörelsen. Det nya engelska herskarchuset ville
icke nöja sig med ectt sådant missförhållande, hansans anspråk voro
fullkomligt oförenliga vid Englands alltmera växande industriela och
merkantila intressen.
Man har sagt, att hansans välstånd hvilade på två stödjepelare,
kontoret i Novgorod och kontoret i Brugge. För det förras öde har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
