Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 3. Handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
676 VEDERLAG. BOLAG.
Insatsernas storlek varierade naturligtvis i det oändliga, men som det
här var fråga om jämförelsevis betydande summor, hvilka den tiden
normerades efter mark, sades köpsvennen hafva jämte sitt eget sin
vederläggning till 40 mark, till 20 mark eller mindre.
Om en köpman på detta sätt ingick ett bolag med en underordnad,
låg det mycket nära till hands att till ett kraftigare bedrifvande af
affärerna, ingå bolag med andre köpmän af ungefär lika affärsstyrka.
Under sådant förhållande kunde äfven om en stannade hemma, de
öfrige delegarne begifva sig åt olika håll för att idka handel. En
bolagsman kunde bosätta sig i en främmande stad och derifrån underhålla
regelbunden förbindelse med bolagets hufvudort eller ock kunde man
i bolaget upptaga en borgare i en främmande stad, hvilket onekligen
hade sin fördel med sig, ty borgaren i ett samhälle hade ofantligt
mycket lättare att få hjelp af lagen och myndigheterna än främlingen.
I fullt vidsträckt skala kunde dock icke det sist nämnda sättet
användas, ty deremot reste sig lätt politiska eller åtminstone
handelspolitiska betänkligheter; hansan ville icke medgifva ingående af bolag
med köpmän i städer, som icke hörde till förbundet. En medlem hade
naturligtvis hufvudledningen inom ett sådant bolag, förde hufvudboken,
redovisade för de andre och sörjde för den riktiga fördelningen af
vinsten eller förlusten. I ett sådant bolag — liksom i den nyss
omtalade vederläggningen med en underordnad — kunde den ene sätta
in blott kapital, den andre jämte detta sitt arbete, men detta plus i
tillskott synes ej alltid hafva beredt en förhöjning af andelen i vinsten.
Alle bolagsmännen voro för öfrigt icke alltid köpmän: andlige män
och furstar kunde gå in som medlemmar i bolaget, hvilket i Tyskland
kallades selschap, cumpanie, societas, maskopei (försvenskadt matschapi).
En medlem i ett bolag kunde vid sidan drifva affärer för egen räkning,
man kunde vara medlem af flere bolag. 1
Jag har redan omtalat, att det äldsta svenska borgerliga sigill, som
blifvit till vår tid bevaradt, visar inom inskriften ett bomärke. Äfven
den borgare, som var så förnäm, att han i sitt sigill förde en sköld
med vapenbild, måste hafva ett märke af den beskaffenhet, att det
beqvämt kunde anbringas på hans tillhörigheter och på de varor
han egde. I bref, som om varors afsändande underrätta mottagaren,
finnes derföre ock det å dem satta märket af bildadt; fraktbref med
märke, ställda till k. Gustaf I, förvaras i Riksarkivet. På varorna
sattes dock icke alltid afsändarens märke. Om han sände samtidigt
varor till olika personer, kunde det vara beqvämt för dem, om ett
särskildt märke var användt för hvar och en af dem. Vid tillformandet
af dylika märken förfor man mer eller mindre godtyckligt och miss-
1 Rörande detta ämne jfr Schmidt, Handelsgesellschaft in den deutschen
Stadtrechtsquellen des Mittelalters (1883).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
