Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 3. Handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HANDELSBOK. 683
gaf en behållning af 6 mark 12 skilling. Item detta skrifs in i svarta
boken.’ Mannen synes varit godsinnt, ty då han antecknar sina affärer
med en annan person, anmärker han: ’skall jag lida skada på ölet, så
har jag ju dock vinst på det öfriga som jag förskotterat, såsom
anteckningarna i boken väl visa. Med en köpman i Stockholm, Tyle
Busman, stod han i förbindelse och fick från honom lax. I det i boken
införda testamentet, som han skref år 1479, då han skulle anträda en
pilgrimsfärd till sankt Jakob i Spanien, tänker han på det kor, som
höll på att byggas till den hel. Annas ära i Stockholm samt på Tyle
Busman och hans hustru och på Hans Degeners i Stockholm barn,
’emedan jag med orätt njutit deras faders gods, så att de må få det
igen’. I ett senare utkast heter det: ’Hans Degeners barn i Stockholm
i Svartbrödraklostret 16 mark, efter det jag njutit deras faders gods,
som jag icke hade gjort mycket för’, och i ett ännu senare: ’det plågar
mitt samvete, att jag väl ännu är skyldig Hans Degener 16 mark.’
Vittnesbörd om hans förbindelser med Sverige lemnas dessutom af
hans anteckning rörande brudgumskläderna, i hvilken han säger, att
38 fällar svenskt och helsingskt och gångverk voro qvar hos skräddaren.
De kortfattade anteckningarna låta oss blicka in i hvarjehanda detaljer
af det dagliga lifvet, såsom när det heter: ’item gaf jag Tyle den rhenske
gyllen utanför Holsteinporten [den ännu qvarstående väldiga porten i
närheten af Lybecks bangård], då de lybske rådsherrarne kommo åter
från Münster’. Om sitt hus antecknar han år 1499: ’huset är nu Guds
och mitt och mina vänners.’
Om man i denna köpmansbok saknar mycket, som förekommer i
nutidens, efter ett genomfördt system anlagda, finner man till gengäld
i henne ej så litet, som nu ej hittas i räkenskapsböckerna och som i
nutidens ögon är det icke minst intressanta. Dessa små biografiska
notiser har professor Mantels sammanställt i sin nyss anförda uppsats 1
och det har derigenom lyckats honom att gifva en skizz af mannens
lefnad från det han blef borgare i sin stad.
Äfven medeltidens föga systematiska räkenskapsböcker egde vitsord
inför domstolen. För egaren fingo de ökad vigt derigenom, att
personer, som fått sin betalning, i dem skrefvo sitt qvitto, andra i dem
införde skuldförbindelser.
Jag har redan i det föregående anmärkt, att man under
medeltiden om icke riktigt räknade till handverkarne, dock med dem
sammanställde yrkesidkare, hvilka vi numera obetingadt räkna till
köpmännen. Grunden till denna i våra ögon egendomliga
sammanställning ligger deri, att de, som icke kunde räknas till de store
köpmännen och icke upptogos i deras förening eller föreningar, måste
1 Aus dem Memorial- oder Geheimbuche des Lübecker Krämers Heinrich Dunkelgod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
