- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Första delen /
689

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 3. Handeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

UTFÖRSELSVAROR. 689

Konungen utfärdade ock bref till landsorten att skicka sådana varor
till Stockholm, som lämpligen kunde säljas åt Holländarne. I början
af år 1527 bebådar konungen, att holländska skepp skola komma med
första öppna vatten, och uppmanar att i tid samla i förråd sådana
varor, som kunna vara för Holländarne angenäma och derföre kunde
med fördel till dem afyttras. Biskop Brask, derom anmodad, sänder
enahanda uppmaning till Östgötastäderne. Sjelf befraktade konungen
skepp till Holland.

Så ändas i detta afseende medeltiden med vackra löften för framtiden.

Utförselsvaror.

Jag har i det föregående omtalat de svenska varor, som skickades
eller hemtades till Danzig, enligt handlingar, som ännu förvaras i
stadens arkiv — jern, pelsverk, fisk, smör, ost, talg och hästar. Denna
förteckning, icke tillkommen på något systematiskt sätt, innehåller
dock stora luckor. Fullständigare äro de listor på svenska varor,
lämpande sig för export till Holland, som k. Gustaf och biskop Brask
sände omkring i landet. I dem finna vi omtalade koppar och jern,
hudar och pelsverk, säd, feta varor, timmer och diverse andra
skogsprodukter. Vi skola nu i korthet egna dessa varor vår uppmärksamhet.

METALLER.
Åtminstone för den koppar, som kom från Sveriges tidigast kända
koppargrufva, det på grund deraf s. k. Kopparberget, var Stockholm

utskeppningsorten. Den utsmälta metallen måste från grufvan tran-

sporteras en besvärlig landväg — man märker ännu i dag, under
mycket förbättrade förhållanden, huru bergslagskärrorna göra djupa
inskärningar i Vestmanlands landsvägar — till någon Mälarehamn,

hvarifrån han fördes i skutor till Stockholm. Det synes, som om
metallen dit skickades utan direkt inpackning, som om denna
besörjdes der, ty i stadens dragareskrå omtalas särskildt koppardragarne,
de ende, som trots namnet, hade att taga befattning inom staden med
forsling af salt. Skråt omtalar vidare, att kopparen skulle slås i
forslingsomslag, som kallades mesar; i hvar sådan skulle finnas fyra
skeppund. Att koppargrufvan vid Falun var betydande och för
kronan inbringande, kunna vi förstå af de gång efter annan till
fordringsegare lemnade anvisningarna på större eller mindre del af kronans
vinst. Det oaktadt synes den svenske kopparen icke hafva förekommit
på marknaden i Danzig, ty den koppar, som omtalas i stadens
handlingar, var hemtad från Ungarn. Bland varor, som voro lämpliga att
skickas till Nederland, omtalar emellertid k. Gustaf koppar.

Det svenska jernet var under medeltiden vida mera kändt än
Sveriges koppar och synes hafva redan då varit en eftersökt vara. I
Danzig förekom jern från norra Tyskland, uppenbarligen vunnet ur

Hildebrand, Sveriges Medeltid 1. 44

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 4 11:11:13 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/1/0707.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free