Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 3. Handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
706 KLÅDE.
Det var emellertid icke endast det dyrbara materialet och glansen,
som gjorde de olika slagen af siden så mycket omtyckta, utan äfven
de mönster, som å dem anbragtes. Man såg å dem österländska motiv,
lånade från Öntorns religiösa bildverld, i synnerhet djur, derjämte äfven
hela bilder af heligt eller profant ursprung. Dessa bilder äro ofta
omgifna af ett behagligt ramverk, för hvilket vegetativa motiv lämpade
sig synnerligen väl. Småningom kommo dessa att spela hufvudrollen.
Jag påminner här endast om det mycket vanliga granatäpplemotivet. 1
Flere prof på medeltidens finare väfnadskonst hafva bevarats intill
våra dagar, om än månget stycke af barbariske missvårdare blifvit
stympadt och om än färgerna i följd af århundradens lopp mist något
af den ursprungliga friskheten. Andra prof finnas i medeltidens
målningar. Här kan jag icke inlåta mig på en närmare redogörelse. Det
är min mening att i en särskild uppsats behandla detta ämne.
De rike prydde sig med guldtyg, siden och sammet. I
hvardagslag nöjde de sig med simplare tyg, som de lägre och fattigare
klasserne använde såväl söckendag som festdag. De voro i de flesta fall
tillverkade af ylle.
Flere sådane tyg omtalas i vår medeltids urkunder. Den vanliga
benämningen på den allmänna sorten var lakan. Inom lakangruppen
funnos dock vissa undergrupper: man talade om skönlakan (1346),
långlakan (1350), snidelakan och kaplakan. Ordet lakan är ofta utlemnadt,
och ett neutralt adjektiv bildadt af tillverkningsstadens namn är det
enda som nämnes. Ur svenska urkunder har jag antecknat följande
namn:
alist, 2 rödt, grönt, svart (1449, 1488) från Aalst i Flandern,
amsterdamist (1450) - » Amsterdam,
arniskt, blått (1426) - » Arnhem i Geldern,
bemist (1450)-—- » Böhmen,
brabantskt (1368) —- » Brabant,
bryggist (1329), randigt (Visby stadslag) –- » Brugge i Flandern,
buskiskt (1468), medelbusk (1456) .– » Hertogenbosch i Brabant,
busnist (1450) —.– - » Buntzen i Lausitz,
dallermynniskt (Arboga tänkebok) - » Dendermonde i Flandern,
dixmydiskt (Visby stadslag) –- » Dixmuyden i Flandern,
engelskt, grått (1488), hviítt (1452), grönt och
rödt (1503) - » England,
genst, genstblått (1286, 1287, DS nr 1722, 1714) » Gent i Flandern,
hagenst (Jönköpings tänkebok) —- » Braunschweig, 3
1 Jfr Francisque- -Michel, Recherches sur le commerce, la fabrication et l’’usage des
éetaffes de soie, d’or et d’argent et autres tissus pr écieux en Occident,
principalement en France pendant le moyen åge; Heyl, Goschichte des Levanthandels im
Mittelalter; Viollet-le-Duc, Dictionnaire du mobilier, art. Etoffes; Rock,
Textile fabrics.
2 Hirsch talar om Alstediskt lakan såsom såldt i Sverige år 1435.
3 I staden Braunschweig hafva uppgått flere skilde orter, en af dem hette Hagen
(enligt Schmoller).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
